– Den enskilt största risken för barn vid skolskjuts är när de korsar vägar. Och det enskilt bästa rådet är därför att barnen släpps av på rätt sida vägen, säger Mats Gummesson vid Trafikverket.
En jämförelse som NTF utförde för ett par år sedan visade att 65 procent av kommunerna ställde krav på att bussen skulle stanna på rätt sida vägen. Endast 18 procent av kommunerna hade krav på högsta hastighet där skolskjuts fick stanna. Hastigheterna varierade från 30 till 90 kilometer i timmen.
Modell för bedömning finns
År 2004 inträffade fyra uppmärksammade dödsolyckor med barn vid skolskjuts. Efterfrågan från kommunerna växte efter detta: Man ville ha en enkel, tillförlitlig modell som stöd för att göra sina säkerhetsbedömningar. Trafikverket tog 2010 fram en modell för hur bland andra kommuner kan utforma säkra busshållsplatser. Tanken är att man med modellen, anpassad för landsvägar, relativt enkelt ska bedöma hållplatsens säkerhet.
I modellen finns tre bedömningar, grönt – godkänt, gult – gränsfall och rött – utred mer noggrant. Det som ska checkas av är bland annat trafikflöde, sikt, belysning, hastighet, samt hur man tar sig till hållplatsen.
Hur många kommuner som använder modellen är oklart.
– Vi kan inte tvinga någon, detta är vägledande riktlinjer. Men modellen är relativt ny och intresset ökar, säger Anders Arvelius, Trafikverket, som också deltagit i arbetet med modellen.
Läs mer i torsdagens Norran, där säkerhetsbedömningen av tre sträckor/hållplatser har jämförts.
Relaterade länkar:
Trafikverkets sida om barn och trafiksäkerhet.
NTF:s kommunjämförelse (vilka krav ställer kommunerna?)
Modell för bedömning av trafikrisker vid busshållsplats (Trafikverket)
Rapportera fel














