Sötsaker – ingen munter historia

Unga dricker läsk och äter godis, medan äldre proppar i sig bullar, kakor och tårtor. Livsmedelsverkets undersökning om svenskarnas matvanor är ingen munter historia. Den genomsnittliga svensken äter alldeles för dåligt.

Det bör sägas att svenskarna, främst kvinnorna, har förbättrat sina matvanor under de senaste 20 åren. Ändå är det för mycket socker, salt och mättat fett i maten. Och fortfarande hamnar för lite fisk, fullkorn, frukt och grönt på tallriken.

Resultatet är övervikt.

– Över hälften av männen och fyra av tio kvinnor är överviktiga eller feta, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson.

Registrerat vad de ätit

I undersökningen har nästan 2 000 vuxna från Sveriges alla hörn registrerat allt de ätit och druckit under fyra dagar.

Bortfallet var över 60 procent men Anna Karin Lindroos som är chef för livsmedelsdataenheten på Livsmedelsverket säger att undersökningen ändå är tillförlitlig.

– Den ger en bra bild av svenskarnas matvanor och det finns annan data som stödjer vår undersökning.

Resultatet visar att yngre äter sämre än äldre. Bland unga är det vanligare med pizza och läsk, många unga dricker över fyra liter läsk per vecka. Äldre, däremot, äter inte så mycket godis, men stoppar i sig kakor, bullar och tårtor. I genomsnitt får svensken 15 procent av energiintaget från sötsaker, snacks och läsk. Att allt sköljs ner med relativt stora mängder alkohol, framför allt bland medelålders män, gör inte saken bättre.

Anna Karin Lindroos beskriver resultaten som ”oroväckande”.

– Det här är matvanor som vi vet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer.

Ett hot

Generaldirektör Inger Andersson går ett steg längre och talar om ett hot mot folkhälsan och efterlyser nu en nationell strategi för mat och hälsa.

Att ändra folks matvanor är dock inte gjort i en handvändning. Men det går. Ett konkret exempel är både Finlands och Storbritanniens lyckade satsningar för att få ner saltkonsumtionen.

– I Finland har man lyckats få ner den rejält med förbättrade ohälsotal som följd.

TT: Men hur kommer det sig att Finland lyckas, men inte Sverige?

– Finland hade mycket större problem än Sverige. De hade bland den högsta saltkonsumtionen i Europa, så de började mycket tidigare än vad vi gjorde. De startade redan för 20 år sedan och vi har mycket att lära av dem.