Slumpmässig kränkning

När Dallas för 30 år sen tog Sverige med storm var det bland annat alkoholvanorna som chockerade. J R Ewing kunde knappt gå in i ett rum utan att ta en stadig bourbon med is. Affärerna sköttes av ständigt spritsörplande män i cowboyhatt. I dag blir vi mindre chockerade – men det beror snarare på att vi sett några säsonger Mad Men än på att vi bytt Gevaliakaffet mot whisky.

Visst har svenska alkoholvanor förändrats. Från brännvinsbältets helgfylla, till en kombination av den och mer kontinentala alkoholvanor. Men att allt fler svenskar gärna tar ett glas vin efter jobbet innebär inte att vi även tar ett glas på jobbet. Till skillnad från i vissa andra europeiska länder är det i Sverige närmast tabu att dricka något starkare än lättöl till lunch.

Trots den verkligheten inför Landstinget i Gävleborg nu obligatoriska slumpmässiga alkoholtester bland sina anställda. En fjärdedel av de anställda kommer att testas varje år. Projektet inleds i oktober. Sedan tidigare testar man då och då operations- och ambulanspersonal. Det är inte orimligt. Inte heller är det orimligt med alkoholtester för andra nyckelfunktioner, exempelvis på kärnkraftverk eller vid stora vattenkraftverk. Men att införa slumpmässiga alkoholtester på bred front är integritetskränkande.

Naturligtvis skulle de landstingsanställda kunna vägra. Men då blir det en utredningsfråga. Och, handen på hjärtat, vem orkar stå upp för sin integritet om det väcker chefens missnöje inför nästa lönesamtal?

Huruvida det varit ett stort problem att exempelvis administrativ personal inom landstinget kommit onykter till arbetet framgår inte. Det är som med mycket annat på folkhälso- och renlevnadsområdet: i vår iver att inte få problem löser vi problem som inte finns. Att individen kan uppleva det som kränkande möts med motfrågor som ”men vadå, vill du arbeta med någon som är full, eller?”

Redan i dag är det dock så att arbetsgivaren är skyldig att rehabilitera anställda med alkohol- eller narkotikaproblem. De slumpmässiga alkoholtesterna uppstod inte som svar på något faktiskt stort problem med berusning på arbetsplatsen, eller ett vakuum utan handlingsplaner eller strategier för hur man hanterar anställdas beroendeproblematik. Nej, snarare bör Landstinget Gävleborgs nya testprojekt ses som del i ett annat sammanhang, där politiker i hela landet vill säkerställa till 100 procent att folk beter sig som de ska. Ingen rökning på arbetstid. Helst inte snus heller. Lärare som rättar prov i det egna hemmet får inte röka, för det är ju också arbetstid, konstaterade nyligen en skolpolitiker i Skåne. I allt fler anställningsprocesser krävs registerutdrag, som visar att du är ostraffad.

Alkoholism är en sjukdom och en tragedi, som drabbar både individen och människorna i hennes omgivning. Men att misstänksamt kontrollera alla anställda är inte en rimlig lösning på det problemet. Svenska arbetsplatser är inte som i Mad Men eller Dallas. Politiker måste sluta försöka lösa problem som inte finns.

Ida Thulin

chef Liberala Nyhetsbyrån