Inga tveksamheter hos EU om Norrbotniabanans betydelse

Den svenska och finska regeringen arbetade hårt under 2011 för att den Botniska korridoren skulle komma med i förslaget till det Europeiska stomnätet för järnväg, core network. De lyckades och nu ligger förslaget hos parlamentet. EU talar om den 
Botniska korridoren som en självklarhet för att knyta ihop Europa och säkra transporterna. Norrbotniabanan pekas ut som den sista länken. Förra veckans besked från EUs representanter innehåller inga tveksamheter. De vill förverkliga drömmen.

Det är inte lätt att hänga med i svängarna när Sveriges regering arbetar hårt i Europa för Botniska korridoren men inte alls på hemmaplan i Sverige, hittills. Om Norrbotniabanans betydelse är vi överens med debattörerna till insändaren i Norran den 11 september. Vi förstår och känner samma frustration, men vi vet också att vårt och andras arbeten kommer att leda fram till att Norrbotniabanan byggs.

I förslaget till det Trans Europeiska Nätverket (TEN-T) finns särskilt prioriterade huvudstråk i Europa samlade till ett stomnät kallat core network, däribland den Botniska korridoren. Enligt förslaget skall stomnätet vara klart till 2030. 

För att bilda oss en egen uppfattning om hur tongångarna går i EU besökte representanter från både Norrbotniabanegruppen och Norrbotniabanan AB Bryssel den 6:e september. Där mötte vi EU-parlamentariker Göran Färm och Matthieu Bertrand från DG-MOVE (General Direktoratet för transport). De var mycket nöjda med förslaget och tydliga med att det vill genomföra det.

Förslaget ligger stadigt, men däremot finns orosmoln beträffande budgeten då alla medlemsstater inte är överens om att skjuta till tillräckligt med medel. Konsekvensen kan bli att ersättningsnivåerna från EU reduceras alternativt att objekt måste plockas bort. Men Matthieu Bertrand var tydlig på denna punkt. Låt mig göra det klart, vi vill inte vill hamna i denna diskussion och vi kommer aldrig att stryka objekt. Detta är något som medlemsstaterna i sådana fall själva måste ta ställning till.

Ersättningsnivåerna från EU ligger på, upp till 50 % av planeringskostnaden och 20 % av byggkostnaderna. Norrbotniabanan är beräknad att kosta 23 miljarder (2009 års prisnivå).

Det är ett gott tecken att järnvägen finns med på regeringens agenda, men det räcker inte. Järnvägen släpar efter då nästan inga investeringar har gjorts under 40-, 50-, 60-, 70- och 80-talet. Nu klarar vi helt plötsligt inte av den ökade efterfrågan på järnväg. För att bygga bort flaskhalsarna måste man våga satsa och bygga på flera ställen samtidigt. Man måste se till de mervärden som skapas för tillväxten, kompetensförsörjningen, konkurrenskraften och miljön.

Norrbotniabanegruppen, som är en intresseorganisation, arbetar kontinuerligt med att informera och övertygapolitiker och beslutsfattare om Norrbotniabanans betydelse.
Norrbotniabanan AB söker finansieringslösningar för banans genomförande. Tillsammans söker vi upp ministrar, tjänstemän, riksdagsledamöter och beslutsfattare för att driva frågan framåt till dess att ett beslut om banans byggande fattas.

Arbetet har bidragit till att Haparandabanan står klar i vinter, att samtliga järnvägsutredningar längs hela sträckan blev finansierade och färdigställda och att den Botniska korridoren finns med i förslaget till core network. I våras skrevs en ansökan för att få EU-medel för planeringen av Norrbotniabanans första 10 kilometer och även om begäran avslogs blev det en tydlig signal till regeringen om att regionen tar ansvar och vill genomföra bygget.

De positiva tongångarna i Bryssel ger stora förhoppningar om att Norrbotniabanan kommer att byggas. Med tanke på det goda arbete som är gjort av bland andra infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd i Bryssel, räknar vi med att Norrbotniabanan i någon del kommer att finnas med i den kommande infrastrukturbudgeten. Allt annat är otänkbart.

Harriet Classon, vice ordförande, Norrbotniabanegruppen

Lorentz Andersson, ordförande, Norrbotniabanan AB