Visst kan man bli förbannad

Efter statsminister Fredrik Reinfeldts (M) uttalande om att Norrbotniabanan inte kommer att finnas med i infrastrukturplanen för de kommande tolv åren, så är det svårt att säga någonting annat än att utsikterna för banan är mörka. Skulle det visa sig att regeringen beslutar stoppa planerna på att bygga Norrbotniabanan så är det ingenting annat än ett monumentalt svek mot norra Norrland och människorna som bor här.

Blir det så känns det märkligt att regeringen först ansöker hos EU om att uppgradera Botniska korridoren (där Norrbotniabanan ingår) till en prioriterad del av det europeiska transportnätverket, för att sedan nu inte vilja fullfölja projektet. Ännu märkligare blir det när EU nu också ställt sig positiva till regeringens ansökan och därmed är villiga att medfinansiera ett bygge.

Det är också svårt att förstå regeringens ovilja att diskutera möjliga finansieringslösningar med representanter från vår region. Särskilt när viljan att hitta en lösning från den regionala sidan är stark och att det finns en stor öppenhet att överväga många olika typer av finansieringslösningar. Norrbotniabanan AB som företräder vår region har länge önskat att regeringen ska utse en förhandlingsman, något som vi också krävt i ett öppet brev till infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd (M). Hittills finns dock inga indikationer att infrastrukturministern kommer att utse någon förhandlingsman och att regeringen inte ens verkar vilja diskutera en möjlig finansiering är inget annat än svagt och arrogant.

Vi vet att Centerpartiet drivit Norrbotniabanan både nu och i tidigare förhandlingar, men när ingen av de andra partierna visat något som helst intresse så har det varit ständig motvind. Samtidigt hade vi såklart önskat att Centerpartiet på riksplanet varit ännu tydligare offentligt med sitt stöd för banan och att man inte funnit sig i de andra partiernas storstadsfokusering.

Det är också tillfälle att vara självkritisk. Vi har tyvärr varit alldeles för godtrogna och jamsat med alldeles för länge. Vi skulle mycket tidigare ha varit betydligt tydligare i våra krav gentemot regeringen och inte svalt de svepande svaren om Norrbotniabanan.

Än är hoppet inte helt ute och det är inte läge att lägga sig ner och dö, men visst blir man förbannad när vår landsända, oavsett färg på regering, alltid ska sättas på undantag när statens resurser ska fördelas.

Heléna Lindahl (C)

riksdagsledamot för Västerbotten

Daniel Öhgren (C)

gruppledare i Skellefteå

Lars Bäckström (C)

oppositionsråd i Robertsfors