Rapportera fel
Skillnaderna mellan hur mycket kommunerna satsar på vägunderhåll är mycket stora. De kommuner som satsar mest lägger tio gånger så mycket pengar som med de som satsar minst, rapporterar statliga Svevia.
– I många kommuner är vägunderhållet eftersatt. Många vägar är byggda för att klara behoven som fanns för 30 år sedan. Nu är det fler och tyngre bilar, säger Pär-Olof Dahlberg, biträdande divisionschef vid Svevia.
Enligt Svevia bär svenska kommuner tillsammans på en mycket stor underhållsskuld när det gäller gator och vägar.
Kommunerna som spenderar mest har antagit utmaningen och försöker bekämpa sin skuld, bedömer Pär-Olof Dahlberg.
– Här finns en klart medveten satsning mot att komma ikapp, säger han.
När det gäller kommunerna som lägger minst pengar på sina vägar är bilden komplicerad.
– Att de satsar minst behöver inte betyda att de har sämst vägunderhåll, säger Pär-Olof Dahlberg.
De kommunerna har en liten eller ingen andel kommunala vägar. Exempelvis kan det löpa ett stort statsfinansierat stråk genom en glest befolkad kommun.
– Resten av vägarna är enskilda med statligt bidrag till underhållet. Och då syns de inte i den här statistiken, säger Pär-Olof Dahlberg.
I en enkät förra året svarade 87 procent av kommunernas gatuchefer att underhållet av det kommunala vägnätet är eftersatt.
Skellefteå
Byske
