Alla kan bli moderater

Under sommaren har Moderata ungdomsförbundet kampanjat 
under devisen Värva alla. Kampanjen bygger på idén att medlems­värvning fungerar ungefär som försäljning. När, var och hur spelar större roll än åsikter och ideologi. Bara man kan hitta någon sakfråga som är gemensam så är värvning möjlig. 
Alla har vi minst en vän som är en potentiell ny medlem! Det ska värvas på krogen, i kön till 
färjan, på festivaler, i parken och så vidare.

Det här är en fälla stora partier alltid riskerar att fastna i. Socialdemokratin ska vara en bred kyrka, sa Göran Persson. Och medan han styrde 
i Rosenbad delade ungdomsförbundet SSU ut Egon-läsk på landets skolor, med budskapet att man inte skulle vara så egoistisk. När ideologin 
blivit tillräckligt urvattnad förvandlas alla budskap 
till plattityder. Medlemskap i ett parti reduceras 
till något som kan säljas med glada tillrop och färgstarka reklamblad, som vilket mobilabonnemang 
som helst. Samma problem förekom under 
kampanjen Ja till euron 2003. Inhyrda ungdomar i pikétröjor delade ut mazariner och bananer.

Även i en värld med perfekt information om sakernas tillstånd kommer individer att värdera olika lösningar på ett problem utifrån den egna grundideologin. Vissa åsikter och inställningar till livet byter vi inte ut lättvindigt. De är en del av vår personlighet och grundläggande uppfattning om verkligheten.

Därför röstar vi på olika partier. I viss utsträckning handlar det naturligtvis om vem som är bäst på att ”föra ut budskapet”, men i grunden måste 
vi även gilla budskapet mer än förpackningen. Poängen med representativ demokrati är att vi slipper sätta oss in i och folkomrösta om varje 
 fråga. Vi väljer företrädare med värderingar som så nära som möjligt matchar våra egna, och litar på att de omsätter värderingarna i beslut.

Därför blir ideologiskt urvattnade kampanjer 
om att alla borde bli moderater, eller social­demokrater för den delen, problematiska. De bygger delvis på föreställningen om att den egna politiken gynnar alla att om de bara fick rätt information skulle de genast rösta på 
Moderaterna. Men då glömmer man att politik inte enbart handlar om vem som gynnas av vad, utan också om ideologi vad man menar med detta 
”gynnas”. Något kan vara perfekt i en persons ögon och outhärdligt i en annans. Dessutom 
är en allt åt alla-kampanj föga trovärdig. 
Väljarna tappar intresset när politiken blir allt för säljande.

Ungdomsförbunden får statliga bidrag efter 
medlemsantal. Att de har ett intresse av att vara så stora som möjligt är självklart. Men faktum kvarstår att Värva alla-kampanjens budskap 
är märkligt. Politisk ideologi är inget man ska 
paketera och sälja som en konsumtionsvara.

Hanna Marie Björklund