Det handlar om kärntrupperna

Nu börjar den amerikanska presidentvalskampanjen formera sig. Och den blir inte en kamp om mittenväljarna, utan om att mobilisera ”basen”.

Obamakampanjen har hittills valt en strategi som av motståndarna kallats ”klasskamp”. Det är en överdrift, men för Obama är problemet att så många av hans väljare 2008 röstade för första gången och har blivit besvikna. Obama försökte vara en samarbetspolitiker, men misslyckades eftersom det inte fanns någon som ville samarbeta.

Mitt Romney, den republikanske utmanaren, gör en liknande analys. Republikanernas kärntrupper i den kristna högern, hos Tea Party-rörelsen och bland de ekonomiskt konservativa är misstänksamma mot den pragmatiske och ombytlige Romney. Därför har han valt en vicepresidentkandidat, Paul Ryan, med odelat förtroende från dessa grupper.

Vad det handlar om är ett USA som politiskt glider isär. Den som vill läsa en alldeles utmärkt skildring av vad som hänt i det republikanska partiet kan ta tag i Martin Gelins nyutkomna ”Den amerikanska högern”, där han skildrar hur den republikanska rörelsen mot fundamentalism gjort att den amerikanska politiken slutat fungera.

Det vore ett misstag att tro att den republikanska revolutionen handlar om en grupp lyckade och välbärgade människor som vill slå vakt om sina privilegier. Som Gelin skriver är det ”en panikartad känsla av maktlöshet” som slagit rot hos många vanliga, vita amerikaner som känner sig allt mer pressade och förrådda av ”Washington”.

I ett USA där bara 50–55 procent normalt röstar betyder den egna basen långt mer än i Sverige. Allt fler väljare uppger sig vara oberoende, men det innebär snarare att de tar avstånd från de två stora partierna, inte att de vacklar mellan dem. Om fem procent Tea Party-anhängare röstar eller inte röstar kan vara avgörande för valet. Därför var Paul Ryan att riskfyllt, men kalkylerat, val av Romney.

”It’s the economy, stupid”, skrev Bill Clintons kampanjrådgivare James Carville på väggen i det clintonska kampanjhögkvarteret. Det var ekonomin som gällde. I år kommer sannolikt den amerikanska valkampanjen varken att handla om aborter eller Afghanistan, utan just om ekonomin.

Men ekonomi kan såväl vara nedskärningar i pensioner och sjukvård som frågan om jobben. Paul Ryan är känd för sin detaljerade ekonomiska plan för att minska budgetunderskottet med miljarder. Men det innebär också att det finns hur mycket som helst att hämta för Obamakampanjen. Kan de få den ekonomiska debatten att handla om något annat än just den hackiga utvecklingen på arbetsmarknaden, har de alla chanser att vinna den 6 november.

Liksom svenska valrörelser aldrig brukar komma igång förrän efter semestrarna är startpunkten för den amerikanska valkampanjen Labor Day, den 3 september. Då är partikonventen avklarade och själva kampanjerna kommer igång. Mycket kan hända innan november.

Olle Wästberg

tidigare svensk generalkonsul i New York och liberal krönikör