Rapportera fel
Lax överfiskas och är en hårt jagad resurs. Även sik och öring är hotade arter. Även för dessa saknas förståelsen, eller viljan att förstå varför regler och begränsningar införs.
Insändardebatten har tagit upp fisket vid älvmynningarna, men sportfiskarna med spinn- och flugspö i älvarna har inte nämnts.
Det måste bli en attitydförändring även bland dessa, och jag kan förstå irritationen bland nät- och fällfiskarna i havet och älvmynningar. Varför ska de acceptera begränsningar när inte sportfiskarna i älven vill ta sitt ansvar. Det är kanske dags att sätta stopp för okynnesfisket?
Majoriteten av sportfiskarna fiskar föredömligt och respektfullt, men det finns några som inte fiskar långsiktigt hållbart, och som tyvärr även sticker ut i fångststatistiken.
Här har både fiskevårdsområdet och sportfiskarna ett viktigt uppdrag att fylla och verka för att man inte tar upp mer fisk än vad beståndet klarar av. Jag har för övrigt aldrig förstått vari utmaningen ligger att dra upp så mycket lax som möjligt.
För mig som hängiven flugfiskare, och som en fiskerättsägare, är upplevelsen av att få lura den säsongens första lax på fluga den absolut mest betydelsefulla stunden vid älven. Allt annat som sedan nappar är ren bonus.
I Byske älv är fem laxar per fiskare och säsong den tilldelning fiskevårdsområdet satt, men det får inte bli ett ändamål att till varje pris fylla den kvoten. Det är även hög tid att sätta vettiga fångstbegränsningar för öring i älven, och att returnera all lekmogen fisk.
När vi nu ser att fiskevårdsarbetet man lagt ned på biotopvård och nätbegränsningar förbättrat läget i Byske älv, så måste vi införa begränsningar även här.
Om nästa generations sportfiskare ska få förmånen att fånga vild lax och öring i älven, måste vi som fiskar idag ta vårt ansvar och hantera bestånden av fisk i älven på ett långsiktigt hållbart sätt.
Micael A
Publicerad 2012-08-31 av:
Insändarredaktionen
insandare@norran.se
Insändare
Bilar till salu i Skellefteå
