Lagbrott att inskränka antalet jaktdagar

Nu närmar vi oss årets älgjakt, av den anledningen och då kan det finnas skäl att peka på viltvårdsområdets begränsade beslutsrätt.

Många viltvårdsområden har en tendens att vilja sätta sig över den enskilda jakträttsinnehavarens rätt. Denna kränkning består i att begränsa älgjaktsdagarna för den enskilda jägaren. En sådan begränsning är en överträdelse av föreningens befogenhet, vilket strider mot lagen.

Förvaltningsrätten i Luleå slog i en dom i juni 2011 (Mål nr 2723-10) fast detta.

Målet handlade om jakttider under gemensamhetsjakt på älg inom ett viltvårdsområde (VVO ).

Förvaltningsrättens viktigaste stöd för sitt ställningstagande är hämtad från förarbetet till Lagen om VVO. Domstolen lutar sig mot följande rader: ”Enligt 2§ i jaktförordningen får länsstyrelsen meddela föreskrifter om begränsning av den allmänna eller särskilda jakttiden för viss viltart, om det behövs med hänsyn till snö, is och klimatförhållanden.

Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det inte finns anledning att föreslå att ytterligare inskränkningar ska kunna ske inom enskilda VVO.”

Domstolen konstaterar helt enkelt, att lagstiftningen inte ger viltvårdsområdeföreningar stöd för en begränsning av jaktdagar.

Vidare fastslår domstolen att föreningen saknar talesrätt. En överklagan kommer därmed inte att tas upp och ändrar därmed inte denna dom.

Sammanfattningsvis kan sägas, att jakträttsinnehavarna har laglig rätt att jaga alla lovliga jaktdagar så länge det finns älgar kvar på licensen.

Den avkunnade domen bör därför övertyga alla i viltvårdsområdesföreningarna om deras begränsade befogenhet att på jaktstämmorna försöka inskränka på jakträttsinnehavarens rätt att jaga älg.

Ett medvetet försök till sådan begränsning kan i slutändan leda till skadeståndsanspråk.

Sture Nilsson, Sjulsmark