Rapportera fel
Svenska bärföretag bidrar inte med billig sylt och bärprodukter i våra butiker, råvaran är plockad utanför landets gränser. Svenska bär förädlas och konsumeras i andra delar av världen.
Har svenska staten diskriminerat oss som bor här genom att ge tillstånd till företagsanställda att plocka bär i våra skogar? Har allemansrätten blivit ett tragisk biståndsprojekt eller tillåter man omedvetet stöld och häleri?
Bäruppköparna hyr arbetskraft för att plocka en råvara som de inte äger och har sedan 1990-talet flyttat beskattning, bär och konsumtion från Sverige till andra länder. Vad bidrar bäruppköparna med till oss som bor i detta land?
Är denna företagsmodell seriös, där man ökar kostnader för polis och brandförsvar, övertar svenska företagsegendomars råvara och bruksvägar som egen industriell egendom. Allmänhetens rättigheter missbrukas, tillresta privatpersoner utnyttjas, och stationära övernattningsläger i skogarna anläggs vilka smutsar ner vår natur.
Markägare äger bären och så länge bären sitter på riset gäller allemansrätten. När bären ligger på marken är det allmän egendom, då kan industriell bärplockning tänkas, med markägarens godkännande.
Allemansrätten omfattar inte privat anlagd eller privat underhållen väg. Lämna motorfordonen på allmän väg, om man är osäker, troligen asfalterad eller tvåfilig grusväg.
På andra sidan diket finns naturens skafferi, naturupplevelser och rekreation, gratis att nyttja för allmänheten, under ansvarstagande och hänsyn.
Om samhällsapparaten inte är insatt i regler och lagar om ägande, vistelse och nyttjande av medborgarnas egendomar, hur kommer det då i framtiden att se ut för tillgångar som är skattefinansierade genom ränte-, rot- och rutavdrag. Kommer även dessa att öppnas för allmänheten och företag efter påtryckningar och lobbyverksamhet?!
Leif Lundmark
Finnträsk
Publicerad 2012-08-04 av:
Insändarredaktionen
insandare@norran.se
Bärplockare och skogsskador
Bilar till salu i Skellefteå
