Rapportera fel
Replik på Ida Thulins ledare ”Prislappen inget kvalitetsmått” publicerad i Norran och på norran.se torsdagen den 23 augusti 2012.
Ida Thulin skriver i Norran (23 augusti 2012) att prislappen på maten inte är ett kvalitetsmått. Hon hävdar att kampanjen ”Köttfri måndag” gör fel som ensidigt fokuserar på kött när det är helheten som är det viktiga. Resonemanget håller inte eftersom 70–80 procent av åkermarken i Sverige används till foderodling.
Köttet är matens stora miljöbov. Nästan en tredjedel av hushållets klimatpåverkan kommer från maten och den största delen kommer från köttkonsumtionen, enligt Naturskyddsföreningen. Närmare 85 procent av Europas kväveförbrukning, från konstgödsel, går till grödor i djurfoder, enligt European Nitrogen Assessment. Kväveövergödningen leder till enorma utsläpp i Östersjön vilket leder till både bottendöd och algblomning.
Ida Thulin skriver att det inte finns någon anledning att från politiskt håll centralstyra skolans menyer. Men forskning visar att det krävs politiska beslut för att på allvar förbättra de svenska matvanorna. I Naturvårdsverkets rapport om köttkonsumtionens klimatpåverkan omnämns vegetariska dagar som ett bra sätt att agera lokalt i frågan. Även frågan om köttskatt lyfts fram. Det behövs politiska beslut på alla nivåer.
Kostråden i Sverige, Norden, EU, USA och i hela världen är entydiga: ät mindre kött och mer vegetariskt. Världscancerfonden avråder helt ifrån alla processade charkvaror som exempelvis korv. Snittkonsumtionen per person av rött kött får högst vara 300 gram i veckan. Det innebär tre 90-grams hamburgare och en skinksmörgås. Maxgränsen för en person och vecka är 500 gram.
Bäst kvalitet för pengarna får skolorna genom att ersätta köttet med baljväxter som linser, bönor och kikärter. Åtminstone en, men helst två, eller flera dagar i veckan.
Jonas Paulsson
Kampanjen Köttfri måndag
Felicia Kindeberg
Kampanjen Köttfri måndag
Prislappen inget kvalitetsmått
