Dags att prioritera elevernas lunch

För ungefär ett år sedan, i juli 2011, höjde Alliansregeringen ribban för kvalitén på den svenska skolmaten. Redan tidigare krävdes att skolmaten i grundskolan ska vara kostnadsfri, och nu även rätt näringsberäknad.

Trots att skollagen är tydligt på denna punkt är det närmare hälften av alla skolor som gör en regelbunden näringsberäkning av skolmaten. När skolorna öppnar i höst har det gått mer än ett år sedan lagen trädde i kraft och då måste såväl kommunala skolor som friskolor ta frågan på allvar.

En stor majoritet av skolorna börjar servera skollunch till de första eleverna redan före klockan elva på förmiddagen. Hur många vuxna skulle acceptera att få sin lunch så tidigt? Hur många skulle orka hela dagen utan att hungern helt förstör koncentrationen och orken att arbeta?

För att ytterligare förbättra skolmaten bör riksdagen överväga att också skriva in i skollagen att den mat som serveras i skolan inte bara ska vara kostnadsfri och rätt sammansatt utan också upplevas som välsmakande av eleverna.

Även detta borde vara självklart men de siffror som visar att allt fler elever struntar i skollunchen tyder på att man på många håll inte bryr sig om vad eleverna tycker. Många gömmer sig bakom klyschor om att barn aldrig har gillat skolmaten och att de bara vill äta pizza och hamburgare.

Vi borde inte nöja oss med en sådan inställning. Exempel från flera skolor runt om i landet visar på att det inte finns någon motsättning mellan god och nyttig mat utan det går att kombinera bara viljan och resurserna finns.

Det går inte att bortse från att höjd kvalitet faktiskt måste få kosta. En snittkommun lägger under tio kronor per måltid på skolmaten. Med så små resurser så är det svårt att få till en bättre skolmat. Det finns flera kommuner som lägger väsentligt större summor på skolmat och som visat att det går att prioritera den om bara viljan finns.

För de alltför många elever som inte får ordentligt lagade måltider hemma så är skolmaten extra viktig. För dessa barn kan en bra skolmat vara helt avgörande för att man ska orka hänga med hela skoldagen och inte halka efter kompisarna i klassrummet.

Skolmaten ska ses som en del av skolans uppdrag, den ska få kosta och för att vi ska vända siffrorna och få fler elever att äta mat i skolan så måste den utformas så att barnen faktiskt får mat som de vill äta.

Edward Riedl (M)

Riksdagsledamot

Västerbotten