Längtan till landet når oanade höjder. Var tredje svensk vill flytta ut på landet eller planerar att göra det. Då har man alltså inte räknat in alla de som faktiskt redan bor på landet. Fram tills för något år sedan bodde det lika många människor i stad och land i Sverige. Precis som i Skellefteå kommun. Men nu har det vänt. Urbaniseringen i Sverige går snabbast i hela EU. Ska Skellefteå bli den kommun som tar längtan till landet på allvar och specifikt inriktar sig på alla de som vill bo på landet? Jag hoppas det!
Längtan till landet är inte ett bakåtsträvande. Det är en strävan mot ett bättre och mer demokratiskt samhälle. Ett rättvisare, tryggare och miljövänligare samhälle. Längtan handlar om att man vill odla maten som familjen äter och det handlar om att få lugn och ro, att hoppa av ekorrhjulet. Att ta vara på längtan handlar om att vara framsynt, och framför allt smart.
Aldrig har vi lagt så lite av vår inkomst på mat som nu. Ändå tycker många att det är för dyrt. Vem ska betala vår mat egentligen? Att odla och föda fram mat kostar! Även om man tar den enklaste vägen, det billigaste bruket, den minsta flocken, så kostar det så väldigt mycket mer pengar än man idag är beredd att betala i butiken. Och vems fel är det att det blev så? Var det bonden som inte sa ifrån, handlaren som bara exponerar priset in absurdum eller konsumenten som valde?
Oavsett vems fel det är så påverkar det oss, våra barn och vår miljö. Vi betalar priset, allihop.
Helena Moen, Ljusvattnet, Burträsk
Rapportera fel





