Revisorernas uppdrag är framförallt att kontrollera hur nämnder och styrelser sköter sig: Att mål uppfylls och rutiner följs. Nu har alltså granskarna (revisionen) själva granskats.
– Resultatet var intressant. Det visade att vi följer goda rutiner och arbetsmetoder och att våra granskningar är välgrundade, säger Rob Eriksson, revisionskollegiets ordförande.
Men granskningen visade även att revisorernas rapporter anses ha låg verkningsgrad. Politiker och styrelser håller ofta med om resultat och föreslagna åtgärder, men effekter kan ändå utebli.
Dialog ska förbättras
Kjell Edlundh, förtroendemannavald revisor, förklarar att de i första hand vänder sig till politikerna. Men mycket handlar ändå om hur det fungerar ute i verksamheten.
– För att få bättre gehör arbetar vi därför alltmer i dialogform med verksamhetsföreträdarna. Vi har seminariedagar då vi utifrån en revisionsrapport diskuterar verksamheten. Då får de en bättre chans att beskriva sina förutsättningar och utvecklingsmöjligheter de ser.
Det pågår ett förbättringsarbete kring dialogen med revisionen, hävdar Peter Olofsson (S) landstingsråd.
– Jag delar inte riktigt uppfattningen att verkningsgraden är låg. Revisionen gör ju sina nedslag, men vi måste hela tiden prioritera helheten. Vi kan hålla med om att de saker som revisionen belyser behöver åtgärdas, men vi kan ha andra saker som behöver åtgärdas först, säger han.
Rapportera fel












