Våga bråka om bluffakturor

Telefonen ringer på det sommartomma kontoret. Vikarien svarar. Den trevlige mannen ringer från kundservice, för att bekräfta den redan ”avtalade” förnyelsen av företagets abonnemang på digitala marknadsföringstjänster.

Problemet med bluffavtal och bluffakturor är att det verkligen kan hända den bäste. Skojarna är skickliga. Ekonomiavdelningen får en räkning från ett företag som det verkar alldeles rimligt att få räkningar från. Man betalar, trots att tjänsten aldrig beställts. Eller så inser man bedrägeriet och låter bli att betala, och får ilskna hot om inkasso. I det läget väljer många mindre företag att betala hellre än att riskera trubbel. Och problemet blir allt större. Förra året ökade antalet anmälda bedrägerier med 29 procent.

I maj dömde Helsingborgs tingsrätt en 25-årig man för att ha skickat falska fakturor. Han fick ett och ett halvt års fängelse. Hans företag, Företagslansering Sverige AB, har polisanmälts cirka 450 gånger. Affärsidén går ut på att ringa upp företag och meddela att ett tidigare gratisabonnemang för webbreklam har förlängts. Nu är det dags att börja betala. Så drog 25-åringen och hans kumpaner in 23 miljoner kronor på ett år.

Många företag i skojarbranschen nöjer sig inte med att hota och vara otrevliga. Genom redigering av inspelade telefonsamtal kan man skapa en illusion av att ”kunden” tackat ja till en viss tjänst eller vara. Ord står mot ord. Och små företag har sällan ekonomiavdelning eller jurister som kan ta i med hårdhandskarna. I stället betalar de.

På onsdagen meddelade regeringen, genom justitieminister Beatrice Ask (M) och näringsminister Annie Lööf (C), att man vill skärpa lagstiftningen på området. Dessutom ska man inleda ett arbete för att öka kunskapen om hur bluffakturorna bäst hanteras. Regeringen ordnade också ett seminarium i Stockholm på detta tema.

Många företagare är rädda att hamna hos Kronofogden. Sedan några år finns dock regler som innebär att myndigheten ska kunna rätta eller ta bort missvisande uppgifter i sina register – till exempel när det gäller just bluffakturor. För att det ska få folk att låta bli att betala skojarna krävs dock att man dels känner till detta, dels litar på att det fungerar.

Regeringen öppnar för strängare straff mot fakturaskojarna. Frågan är om det hjälper – det är knappast så att hela straffskalan används i dagsläget. Snarare löses problemet genom en nationell kraftsamling och samordning inom polisen – eftersom företagen verkar och anmäls i hela landet måste de hanteras på den nivån. Dessutom måste informationen till företagarna bli bättre – här är era rättigheter, och ni kan lita på att de upprätthålls. Ingen ska behöva betala för obeställda tjänster av rädsla att hamna i Kronofogdens register.

Ida Thulin