Kommunal genväg till jobb

Dagens Nyheter rapporterade för en tid sedan att det blir allt vanligare att kommuner anställer långtidsarbetslösa. I Uppsala, Umeå, Örebro och andra kommuner anställs långtidsarbetslösa på ettårskontrakt inom skola och omsorg.

Man kan se sådana program på två sätt. Det första är som ett sätt för kommunerna att tjäna pengar. Många av dem som får jobb på det här sättet skulle annars behöva försörjningsstöd, som kommunerna betalar. Kommunerna tjänar på att i stället betala en riktig lön, eftersom de dels får skatteintäkter och statligt nyanställningsstöd, och dels får ett jobb utfört åt sig. Och vid slutet på anställningen har de arbetslösa åter kvalificerat sig för a-kassa, som staten betalar.

Ett annat sätt att se på det har Mats Pilhem (V), kommunalråd i Göteborg, som talar om ”en revolt mot en havererad arbetsmarknadspolitik”. Han får visst stöd av fackförbundet ST, vars undersökning med cirka 2 500 arbetsförmedlare visar att sju av tio anser att jobb- och utvecklingsgarantin inte ger tillräckligt stöd till de arbetssökande. Insatserna har för låg kvalitet, kommer igång för sent och låser in individer i åtgärder som inte leder till jobb. De efterlyser mer arbetsmarknadsutbildning och fler praktikplatser.

De som kommunerna anställer kommer oftast från jobb- och utvecklingsgarantins ökända fas 3. Det stora problemet med fas 3-jobben är att de har varit så fjärran från vanliga jobb att det är tveksamt hur de som deltar i fas 3 ska kunna komma därifrån till vanliga anställningar. Regeringen har försökt förklara detta med att säga att de som är inne i fas 3 har varit arbetslösa så länge, och är så pass nedbrutna och långt från arbetsmarknaden, att fas 3-jobb är de enda jobb de kan ta.

Det har hela tiden varit tveksamt om detta egentligen stämmer. Att de kommunanställda före detta fas 3-inskrivna nu visar sig faktiskt kunna utföra arbeten som är betydligt mer lika normala jobb talar starkt för att jobb- och utvecklingsgarantin bör innehålla en mer individuell prövning av långtidsarbetslösas förutsättningar.

Man kan tycka att det är lite märkligt att kommunerna på det här sättet för en egen arbetsmarknadspolitik, men det är svårt att bli upprörd över att det finns arbetsgivare som vill ge långtidsarbetslösa jobb. Dock får den här typen av anställningar inte bli ännu en variant på den åtgärdskarusell som många långtidsarbetslösa sitter fast i. Målet kan inte vara att kvalificera de arbetslösa för ytterligare en a-kasseperiod. I stället handlar det om att göra det möjligt för dem att få jobb på den öppna arbetsmarknaden. Det återstår att se om kommunala beredskapsjobb är en effektiv lösning. Men just nu är det svårt att tro att det skulle vara sämre än alternativen.

David Ekstrand