Det är nu eller aldrig

Plötsligt tystnade debatten, nu när diskussionerna egentligen borde tillta i både kvantitet och kvalitet. Kommunfullmäktige har förvisso redan klubbat igenom kulturplanen. Men en plan är en plan och ingenting annat. För att drömmar och förhoppningar ska förverkligas måste det till pengar, i vissa fall mycket pengar, och några sådana finns ännu inte anslagna. Så ska kulturlivet i Skellefteå debatteras är nu en bra tidpunkt för när projekten en gång för alla försetts med kronor och ören, ritningar, placering och innehåll är det så dags.

Det finns mycket som är bra med kulturplanen, inte minst satsningen på morgondagens kulturkonsumenter och kulturproducenter, men det finns också det som är mindre bra, inte minst tankarna kring ett eventuellt kulturhus. Att kulturlivet i Skellefteå (i stort) förhåller sig så passiva är märkligt, och det går att fundera kring varför det är så: antingen är man nöjda och belåtna, eller så har man inte på allvar satt sig in vad som står i kulturplanen, eller så upplever man att det ändå inte går att påverka det som kommunen en gång sagt sig vilja göra. Beror det på det andra är det illa, beror det på det tredje är det mycket illa, nu när Skellefteå ska ge idéerna plats och allting.

Det finns ett par frågor som kulturlivet och kulturföreningarna behöver ställa innan det är försent?

För det första: Behöver Skellefteå ett kulturhus, är det inte bättre att satsa pengarna på den kultur som finns, för att sedan, när kulturen vuxit sig stark bygga ett kulturhus?

För det andra: Om svaret blir att Skellefteå behöver ett kulturhus. Var det ska ligga? De flesta vill ha det i centrum med motiveringen att en sådan placering mer eller mindre per automatik skulle innebära ett lyft för kulturen och fler besökare. Så är det naturligtvis inte. Det är vad kulturhuset fylls med som betyder något.

För det tredje: Vad ska det fyllas med? Efter att ha läst kulturplanen ett antal gånger är det svårt att inte dra någon annan slutsats än att det inte handlar om ett kulturhus i ordets egentliga mening, utan om ett nytt teaterhus för Västerbottensteatern. Inget fel i det, teatern behöver nya lokaler, men då ska det inte kallas för kulturhus, det ger fel signaler.

För det fjärde: Om Skellefteå behöver ett kulturhus, centralt beläget, hur kommer det att påverka hyrorna? Kommer till exempel Skellefteå Teaterförening eller Skellefteå Filmstudio ha råd eller kommer de, liksom i dag, att vara hänvisade till Nordanåteatern. För mer pengar lär kulturen inte få.

Det är bara fyra av alla de frågor som borde ställas av kulturlivet och kulturföreningarna. För får vi inte snart igång en bred debatt om dagens och morgondagens kulturliv i Skellefteå kan det vara för sent. Då blir kommunens ord lag. Problemet med det är att det är i kulturföreningarna och hos kulturkonsumenterna som kunskapen finns, inte hos stans politiker.