Det är dags att vakna nu

Arbetslinjen handlar enkelt uttryckt om samhällets ansvar att föra en politik som syftar till full sysselsättning och individens ansvar att sträva efter att skaffa sig ett jobb. Med hjälp av morötter och piskor lockas arbetslösa till lönearbete.

Många av dem som i dag går från arbetslöshet till arbete hamnar i servicesektorn: vård och omsorg, hotell och restaurang, handel, och så vidare, med mycket arbete på obekväm arbetstid. Och även om vänsterblocket regelmässigt dömer ut regeringens satsningar på servicesektorn måste man komma ihåg att Sverige vinner mer på att ha dessa arbetsmarknadspolitiska pengar i omlopp än att ingenting göra och låta de arbetslösa vara fortsatt arbetslösa. Mycket kommer tillbaka i form av moms och bolagsskatter.

Så långt fungerar arbetslinjen, i varje fall i teorin. Det är när alla andra parametrar läggs till som problemen börjar: goda allmänna kommunikationer, en infrastruktur som klarar av att frakta varor från producent till konsument och inte minst en barnomsorg som möter den nya arbetsmarknadens krav och önskemål. Så är det inte i dag.

Det är en uppgift och en skyldighet för stat, landsting och kommuner att se till att det finns kommunikationer, infrastruktur, barnomsorg, med mera, anpassad till dagens samhälle. Men när det gäller barnomsorg, ett kommunalt ansvar, är det lite si och så med den saken. Fackförbundet Kommunal konstaterar att endast 188 av Sveriges 290 kommuner erbjuder någon form av barnomsorg på obekväm arbetstid, trots att cirka 30 procent av arbetskraften jobbar kvällar och/eller helger. Alltför många är hänvisade till släktingar och vänner för att klara barnpassningen. Andra tvingas tacka nej till jobb på ob-tid.

Klarar kommunerna av kostnaderna? Man kan också vända på frågan: har samhället råd att avstå från intäkterna?

Enligt Kommunal förlorar kommunerna initialt på de utökade öppettiderna. Medan samhället står som vinnare i längden: föräldrarna får ökade inkomster som i sin tur ger ökade skatteintäkter och så vidare. Och eftersom alla tycks vara vinnare borde staten kunna införa ett system som belönar de kommuner som erbjuder och/eller bygger ut barnomsorgen på ob-tid – en barnomsorgens kömiljard. Vill regeringen värna arbetslinjen borde den också, i betydligt högre utsträckning än nu, skapa förutsättningar för att kunna värna densamma.

Fotnot: I Skellefteå finns tre förskolor som erbjuder omsorg på obekväm arbetstid: Nattugglan på Anderstorp, Lyckogränd på Morö backe och Tullaren i Ursviken. Efterfrågan på platser är större än tillgången. Ingen förskola har öppet på storhelger (jul, nyår, påsk, pingst och midsommar).