Jag har haft en kort men intensiv tid i Skellefteås kulturliv – och än så länge blir engagemangen bara fler och fler. Ett band blev två, en styrelse blev två, två blev tre, tre blir snart fyra, ett stand-up-arrangemang blev tio och snart hoppas jag på hundra och det bästa av allt är att runtom mig så har jag fantastiska vänner som inte heller de har en tanke på att sakta in.
Det finns tonvis med idéer och engagerade ungdomar som ingenting hellre vill än att utvecklas och göra saker. Därför är det så frustrerande att så mycket energi måste läggas på att brottas med kommunen.
Jag har tidigare pratat om min frustration över förlustbidrag, och den kränkande känslan av att måsta söka det: varför ska jag budgetera förlust och bli ”räddad” av den godhjärtade kommunen, i stället för att bli belönad för mina initiativ?
Jag har ännu inte uttryckt min irritation (i varje fall inte offentligt) över bristen på representation av unga i kommunen. I en demokrati borde en proportionerlig representation av folket sitta i maktens centrum. Men jag har aldrig sett ett kommuninitiativ som syftar till att få in en ungdomsrepresentant i kultursektorn – så att man kan prata med någon som har samma energi och vilja att förändra som vi unga har.
I Skellefteås kulturplan står det att man ska satsa på musik för att återigen kunna skapa ”Popundret Skellefteå” och skapa bättre förutsättningar för ungdomar att syssla med musik. Ytterst fint formulerat – men utan verkliga initiativ blir det bara ord på ett papper.
Det nya platsvarumärket ”Ge idéerna plats” innebär, enligt mig, en stor förändring för Skellefteå. Det här är inte en slogan att ställa sig bakom och passivt betrakta, som ”Guldstaden” var. ”Ge idéerna plats” är en uppmaning, ett ideal att aktivt sträva efter som kräver allas engagemang, invånare, entreprenörer och förtroendevalda.
Jag kommer bli fruktansvärt besviken om detta visar sig vara ytterligare en vacker formulering i samlingen. Ungdom är en färskvara, ge oss en chans att använda den tiden till att utvecklas, inte till att skriva långa debattinlägg.
Marcus Andersson
kulturambassadör och vice ordförande i Kulturföreningen Mullberget
Rapportera fel





