Därför säger lärarna nej till SKL:s bud

Som sista kvarvarande grupp i årets avtalsrörelse har lärarna fått ta ställning till ett femårigt avtal av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Avtalet var utan garanterade nivåer för alla åren och utan en garanterad löneutveckling över tid. Vi i Lärarnas Riksförbund var fullkomligt eniga om att säga nej till detta bud.

Erfarenheten vi har av kommunernas vilja att ge lärare något när det inte finns ett centralt utrymme fastställt är mycket dålig. Gång efter annan har vi sett hur man ute i kommunerna, trots tydliga och upprepade löften, inte satsat på lärarna.

Under förhandlingarna har SKL i media beskrivit läraryrket som ”Sveriges viktigaste framtidsjobb”. För oss är det oförståeligt att man inte är beredda att prioritera den lärarkår som man utåt berömmer så.

Vi hade varit beredda att teckna ett längre avtal om det inneburit en verklig uppvärdering. Men det finns en rad skäl till att vi nu säger nej och gör det med enad röst. Både förbundsstyrelsen och Lärarnas Riksförbunds förbundsråd menar att budet är alldeles för svagt för att kunna antas.

Här följer de huvudsakliga punkterna som gjorde att vi sa nej.

• Ett 5-årsavtal utan uppsägningsmöjlighet

Med ett långt avtal köper arbetsgivaren arbetsfred. Men då måste det finnas tydliga vinster som motiverar att vi går med på detta. Det framlagda förslaget innebär att våra medlemmar skulle vara bundna under många år vid ett avtal som i praktiken inte ger den nödvändiga uppvärderingen av lärarkåren.

• Inga garantier för hela avtalet

Förslaget innebär att det under tre år, större delen av avtalsperioden, inte finns några garantier för nivån på lärarnas löneökningar. Våra hittillsvarande erfarenheter gör att vi tyvärr inte litar på att kommunerna verkligen kommer att satsa mer på lärarna i grund- och gymnasieskola. Garantier är därför ett krav.

• Det konkret angivna lönepåslaget är 1,6 procent extra på fem år

Detta är ett absurt lågt påslag som vi upplever som ett hån. I raka siffror innebär detta 1,6 procent över märket på 2,6 procent. Alltså 4 procent under 2012 och sedan märket plus 0,2 procent för 2013 och därefter inga garantier. Ska det ses som en uppvärdering av lärarna? Om man slår ut det som är satsningen på lärarna under åren som avtalet skulle gälla, så skulle det för en lärare med en månadslön på 27 500 kronor innebära en löneökning med under hundralappen mer per månad.

• De 1,6 procenten skulle riktas till ”de bästa”

Att bara vilja ge ”duktiga” lärare lönepåslag värt namnet är SKL:s tydliga önskan. Men redan i dagens avtal finns det möjlighet att ge de lärare man vill högre löneökningar. Ändå gör man det inte. Vi vänder oss också kraftfullt mot den syn som SKL och kommunerna har på de egna medarbetarna – lärarna. SKL säger till oss att bara tio procent av lärarna är så bra att man vill satsa på dem. Vi har aldrig hört Volvo eller andra seriösa arbetsgivare uttala sig så om sina medarbetare. Hur skulle det se ut om Volvo bedömde enbart 10 procent av medarbetarna som bra?

• Facket får inte var med vid lönesättande samtal

Medlemmarna ska kunna välja att lönen sätts efter fackliga förhandlingar. Det är en viktig facklig princip som vi inte överger.

• Arbetstiden är inte omhändertagen mer än i arbetsgrupper

Det är allmänt känt att lärarnas arbetsbörda måste åtgärdas vad gäller kringuppgifter utöver kunskapsuppdraget och de undervisningsrelaterade arbetsuppgifterna. Våra medlemmar kräver att arbetstiden också måste hanteras i avtalet.

• Vi kräver garanterad uppvärdering

Vi kan inte se detta som ett seriöst bud. Vårt förslag för ett långt avtal är att det finns tydliga garantier för en uppvärdering. Detta kan göras på olika sätt. Målet är en rejäl början på en garanterad uppvärdering av lärarkåren. Det är också kravet från Lärarnas Samverkansråd, där Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet tillsammans förhandlar med arbetsgivarna.

SKL har aviserat att om vi nu säger nej så kommer ett ultimativt krav. Om inte vi tar femårsavtalet så erbjuds vi ett ettårsavtal på märket 2,6 procent. Med tanke på hur ofta SKL:s företrädare sagt att man nu vill satsa på lärarna så är det oförståeligt att man inte ens i förslaget på ettårsavtal vill ge lärarna mer än andra.

Vad händer nu?

För Lärarnas Riksförbunds del går nu processen med att få fram ett nytt avtal vidare, utifrån det yrkande som lämnades till SKL tidigare i år.

Metta Fjelkner

ordförande Lärarnas Riksförbund

Åsa Dahlberg

kommunombud i Bjurholm och förbundsrådsledamot

Ulrica Sjöstedt

distriktsordförande i Västerbotten och förbundsrådsledamot