Orättvist och fräckt

De senaste åtgärderna mot landsbygdsbefolkningen och orterna i ytterområdena saknar motstycke i fråga om att sätta ”käppar i hjulet” för framtidstron. Det är inte bara orättvist utan även synnerligen fräckt från kommunstyrelsens sida.

Först kallställde ni våra byastugor. Förr hade vi ett litet bidrag för att klara värmekostnaden. Sedan började ni släcka ner våra ytterbelysningar och förstöra det kapital som redan var nedlagt i form av stolpar och belysningsarmatur.

Sedan hotade de med att riva vår stiligaste byggnad i Burträsk, före detta kommunalhuset.

Som tur var sålde ni fastigheten för en krona och slapp på så vis rivningskostnaden. Inga försök gjordes att hjälpa till genom att ha en del kommunal administration i byggnaden. Detta borde ha varit möjligt med dagens teknik.

Sedan ville ni kallställa Lövångers stolthet, Storstugan och de små medeltida stugorna. För Bureås del finns det aldrig några pengar till att göra om torget.

När man då ser slöseriet i Skellefteå börjar man fundera över hur skatteinkomsterna fördelas.

Att kommunens agerande ingår i en plan, att skynda på urbaniseringen, råder det ingen tvekan om.

Men låt er inte nedslås, varken företag, invånare eller centrum kommer att acceptera att bli utan en levande landsbygd.

Men det är väldigt tråkigt att se tomma skyltfönster och se folkets ledsna miner över de negativa förändringarna.

Rosenrasande Burträskare

Svar direkt:

Insändarskribenten berör ett stort antal frågor där landsbygden anses missgynnad.

Den inflyttning som sker från land till stad i hela världen är inget som Skellefteås kommunledning tycker är positiv. Tvärtom vill vi se en levande landsbygd.

Skellefteå kommun satsar därför mycket pengar på att servicen ska vara väl utbyggd i hela kommunen. Det är en självklarhet då nästan hälften av kommunens befolkning bor utanför stadskärnan.

Prioriterade områden är vård skola och omsorg, men kommunen satsar även rejält på landsbygdsutveckling. Åtgärder för turism och friluftsliv brukar finnas i de satsningarna.

De stora budgetanslagen, inte minst på landsbygden, går dock till skolor, barnomsorg och till vården av de äldre.

Ekonomin kräver alltid att man prövar om nya behov är viktigare än gamla. De exempel som ges i insändaren pekar på ytterbelysningar i områden där åretruntboendet har minskat eller upphört samt byggnader som kommunen inte längre behöver.

Jag tror att det är viktigt att kommunen klarar att upphöra med vissa saker för att ha pengar till exempelvis de kraftigt ökade behoven inom bland annat äldreomsorgen.

Bert Öhlund

Kommunstyrelsens ordförande