Tyvärr ingen fadäs

Ett brev landade på arbetsmarknadsministerns skrivbord fredagen den 30 oktober 2009. Brevtexten berättade att regeringens införande av 75-dagarsregeln i arbetslöshetsförsäkringen vid deltidsarbetslöshet bland annat hade inneburit inskränkningar i de demokratiska rättigheterna för fackligt och politiskt deltidsförtroendevalda. Brevet kom från regeringens eget tillsynsorgan, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF).

Hade nu alliansregeringen haft ett demokratiskt sinnelag hade de snabbt sett till att fadäsen rättats till. Men i stället slängdes IAF-brevet i någon skrivbordslåda i regeringskansliet. Först i slutet av förra året kände sig regeringen tvungen att ta i frågan för att få tyst på opinionen.

Till skillnad från när regeringen införde deltidsbegränsningarna tillsattes den 22 december 2010 en statlig utredning för att undersöka om det var rätt att låta någon arbetslös få tillbaka sina demokratiska rättigheter. Redan i början av juni presenterar ensamutredaren sitt förslag, ett förslag som innebär att långt fler än fackligt och politiskt förtroendevalda bör undantas från 75-dagarsregeln i arbetslöshetsförsäkringen.

Inte heller denna gång uppvisar regeringen något demokratisk sinnelag genom att skrida till verket och snabbt rätta till fadäsen – vilket utredaren föreslår.

I stället skickar Reinfeldtregeringen utredningen på en remissrunda för att få svar på vilket stöd det finns för att arbetslösa förtroendevalda ska ha samma demokratiska rättigheter som de som har ett lönearbete.

Det finns de som fortfarande tror att alliansregeringens inskränkningar av arbetslösas demokratiska rättigheter skulle vara något olycksfall i arbetet. Själv blir jag mer och mer övertygad om att regeringsfadäsen tyvärr inte är en fadäs.

Alliansregeringen tycker inte bara att arbetslösa, pensionärer och sjukskrivna ska betala mer i skatt än de som tjänar samma summor genom lönearbete. Regeringen tycker inte heller att arbetslösa ska ha samma demokratiska rättigheter som de som har ett lönearbete. Hade de tyckt annat skulle de inte fortsätta med att göra en långbänk av inskränkningarna av arbetslösa deltidsförtroendevaldas reella demokratiska rättigheter.

Kjell Hanseklint

vänsterkrönikör