Vi tar hbt-frågorna på allvar

Replik på Fredrik Saweståhls, Jenny Edbergs och Luke Cooks (Öppna Moderater, Moderaternas hbt-nätverk) debattartikel ”Ta hbt-flyktingar på allvar” publicerad på norran.se måndagen den 16 januari 2012.

Den som kommit till Sverige för att söka skydd och uppfyller de krav som fastställts av riksdagen ska beviljas uppehållstillstånd. Den som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning eller kön har rätt att få stanna i Sverige. Det är vår uppgift att göra den första bedömningen av om de krav som lagen ställer uppfylls i varje enskilt fall. Därefter kan Migrationsverkets beslut överklagas till vanlig svensk domstol.

Vi har sedan ett antal år tillbaka ett pågående utvecklingsarbete i frågor som rör sexuell läggning och kön. Precis som inom andra områden arbetar vi ständigt med att utveckla vår förmåga. Vi har gjort grundliga analyser av vårt kompetensbehov på området. För ett par år sedan bad vi oberoende analytiker undersöka asylprocessen och vår landinformation ur ett hbt-perspektiv. De återkom med rapporterna ”Normkritisk studie av asylprocessen” och ”Okänt folk”. Rapporterna har pekat på möjliga risker och vägar till utveckling i vårt uppdrag att göra individuella bedömningar av behov av skydd i Sverige för hbt-personer. Exempelvis risken att stereotyper för hur en individ ska se ut eller uttrycka sig för att vara homosexuell eller transperson, är en del i bedömningen.

Med utgångspunkt i innehållet i rapporterna har hittills cirka 600 medarbetare genomgått kursen ”Normkritik – en utbildning om makt, kön och sexualitet inom asylområdet”. Dessa utbildningar fortsätter som ett av flera sätt på vilket vi arbetar med de risker och utmaningar som uppmärksammas i rapporterna. Migrationsverkets rättschef har skrivit tydliga instruktioner kring metoder vi ska använda i våra bedömningar. Till exempel vet vi att det kan vara svårt att berätta om sin sexuella läggning eller könsidentitet. Det gör att hbt-skäl ofta kommer fram sent i en asylprocess. Därför har rättschefen varit extra tydlig med hur vi ska göra dessa bedömningar för just hbt-personer.

I varje del av vårt uppdrag är genus och hbt-aspekter en viktig del. Vi satsar resurser och arbetar hårt för att konstant utveckla vårt arbete med dessa frågor.

Sofia Sjöö

expert och samordnare för hbtq- och genderfrågor på Migrationsverket