När svensk metal blev en exportsuccé

En tvåa och sju nollor. Så många skivor sålde Europe under 1980-talet. I dagens krympande skivbransch är det en närmast astronomisk siffra, men 20 miljoner plattor räckte långt redan då. Under några år av tajt spandex och svallande hårmanar var bandet ett av de största i världen.

- Jag är väldigt glad över att vi fick intervjun med Joey Tempest. Vi var tvungna att göra den på Arlanda, men om det är någon man ska intervjua på en flygplats så är det väl honom, säger Yasin Hillborg.

Han är regissör och en av initiativtagarna till ”Så jävla metal”.

Global exportsuccé

I filmen undersöker Yasin Hillborg hur svensk hårdrock gick från att vara en illa omtyckt företeelse på ungdomsgårdar i Stockholms förorter till att bli en global exportsuccé.

- Det handlar mycket om att det fanns fritidsgårdar och replokaler i Sverige. Och att barn gick i kommunala musikskolan. Det fanns goda förutsättningar för att spela musik i det här landet, säger Yasin Hillborg.

Mycket tack vare SVT:s arkiv, men också med stor hjälp från hårdrocksfotografen Michael Johansson, har Yasin Hillborg fått tillgång till ett rikt bildmaterial.

Dundrande elefanter

I tur och ordning avhandlas proto-hårdrockarna November, Sveriges första heavy metal-band Heavy Load och det kultstämplade doombandet Candlemass. Sen dundrar elefanterna in. Såväl Yngwie Malmsteen som medlemmar ur In Flames, Entombed och Metallica bidrar med bitar till det pussel Yasin Hillborg långsamt lägger.

- Det svenska popundret är känt sedan länge, men vad som inte är lika känt är det som vi i filmen kallar det svenska metalundret. Sverige är ett av de mest inflytelserika länderna i världen när det gäller metal, säger han.