Priset är ökade klyftor

I den bästa av kapitalistiska världar är den största kunden också den lönsammaste – ifall denne har betalningsförmåga. Men så är det inte alltid i den marknadsfundamentalistiska ekonomin.

Om jag efter åratals misskötsel av bilen kontaktar en bilverkstad och säger att den har ett stort renoveringsbehov, då ser bilverkstadens ägare stora möjligheter att tjäna lite pengar på min misskötta bil.

Men ifall jag efter åratals misskötsel av min kropp – på grund av att jag i den liberala föreställningsvärlden valt ett arbete med låg grad av påverkansmöjligheter, skiftarbete med mera – kontaktar en privat hälsocentral och säger att jag har ett stort renoveringsbehov, då kommer hälsocentralsägaren att göra allt för att jag inte ska bli kund hos dem. Ty den kunden kommer inte att generera några vinster som kan skickas vidare för beskattning i något skatteparadis.

Sett i det perspektivet ter det sig naturligt att etableringar av privata vårdcentraler flockas i socioekonomiskt starka områden och att de genomför sina värvningskampanjer på gymmen. För profitens skull gäller det att få den friskaste delen av befolkningen att välja just deras hälsocentral.

Fram till 1980-talet minskade klasskillnaderna även på hälsans område i Sverige. SCB presenterade förrförra veckan att medellivslängden de senaste tio åren ökat med 2,5 år för män, till 79,5 år, och 1,5 år för kvinnor, till 83,5 år. I samma undersökning berättas även att klasskillnaderna i medellivslängd ökat under 2000-talet för både kvinnor och män. Personer med eftergymnasial utbildning har drygt fem års högre medellivslängd än personer med förgymnasial utbildning.

Enligt internationell forskning har en väl utbyggd och avgiftsfri primärvård störst betydelse för en jämlik hälsa. Vi borde bara behöva titta på var etableringen av de privata hälsocentralerna sker, och vilka medborgare de vill ha på sin lista, för att inse att vi med privatiseringar av den offentliga sjukvården kommer att vidga hälsoklyftorna.

Men lyckas privatiseringsivrarna med sin opinionsstrategi att individualisera ohälsan och att skrota all hälsostatistik som gör det möjligt att se sambandet mellan hälsa/ohälsa och klass?

Kjell Hanseklint

vänsterkrönikör