Logiken, Andreas Carlgren

Tanken var att jägare och de boende i skogslänen skulle bli mer positiva till vargstammen i stort bara de fick skjuta av några vargar om året. Redan från början haltade miljöminister Andreas Carlgrens (C) argument för vargjakten. Därefter har han gått från oklarhet till oklarhet.

Det finns knappast någon utanför miljödepartementets arbetsrum som tror att en redan liten och inavlad vargstams förutsättningar gynnas av en regelbundet återkommande avskjutning. Om miljöministern hade menat allvar med att rensa ut sjuka individer från vargstammen borde man väl ha gjort just detta – inte låtit Sveriges jägarkår ge sig ut på storviltsjakt – och sedan börjat placera ut nya friska individer för att därefter låta vargstammen växa. Först efter detta skulle det kunna bli aktuellt med en förnyad licensjakt för att hålla populationen på en långsiktigt livskraftig nivå.

I vinter blir det ingen licensjakt, men frågan är om regeringen har ändrat åsikt eller om den bara vill undvika att släpas inför rätta av EU-kommissionen. EU:s kommissionär Janez Potocnik har nämligen vid ett flertal tillfällen riktat skarp kritik mot licensjakten och även anmält den som ett brott mot EU:s miljölagstiftning.

Regeringen verkar ha lyssnat till kritiken med ett halvt öra. Vid en presskonferens härom veckan slog Andreas Carlgren fast att: ”Vi ska nå en gynnsam bevarandestatus för vargstammen, men med så få vargar som möjligt.” Och därefter konstaterar ministern att det visserligen inte blir någon licensjakt men att skyddsjakten ska utökas till exempel om tamboskap hotas eller om ett växande antal vargar orsakar olägenheter för boende i varglänen. Ingen vargjakt, men lite avskjutning som plåster på såren.

Den nya linjen är ett sätt att undvika kritik från EU-kommissionen utan att för den skull vika undan från den inslagna vägen. Som vanligt blir argumentationen därefter: svår att få ihop.

Det är inget önskeläge att EU-kommissionen blandar sig i svensk rovdjurspolitik. Svenska beslutsfattare har så klart en mycket bättre uppfattning om svenska förhållanden. Men kritiken är inte oviktig. Regeringens linje är svårförståelig och de nya utfästelserna gör inte saken bättre.

Andreas Carlgren och regeringen får bestämma sig. Antingen går de vargvännerna till mötes och skapar förutsättningar för en på riktigt livskraftigt vargstam, eller så går de den andra sidan till mötes. Att driva en linje som försöker förena de bägge lägren och fortsätter licensjakten är inte bara ohållbart. Det är en politik som saknar stöd i EU-lagstiftningen och som vilar mer på hemkörda hypoteser än vetenskaplig grund.

Karl Rydå