I strid mot Socialdemokraterna säger allianspartierna i Skellefteå blankt nej till en centrumbro, eller Nordanåbro som de själva kallar den. Med sig har de Vänsterpartiet, Miljöpartiet och sannolikt de flesta av stans invånare.
I stället för brobygge bjuder de över Socialdemokraterna när det gäller E4:ans omdragning. Förutom att projektera denna vill man också medfinansiera själva vägbygget. Hur mycket pengar det rör sig om är ännu oklart, och skulle förstås bli en förhandlingsfråga mellan kommunen och Vägverket. Det man sparar in på ett slopat brobygge är nog en bra början.
Som konstaterades på gårdagens ledarsida finns det flera skäl som talar emot bron: den leder in mer trafik till stan, undergräver visioner om att fler ska åka kollektivt eller cykla, och riskerar den fina miljön på och omkring Nordanåområdet. Den milda irritation man i rusningstid kan känna över några minuters köande på Victoriabron är inte ett tungt vägande skäl till ett så stort och kostsamt ingrepp i stadsmiljön.
Här finns alltså en mycket konkret skillnad i valet, för den som efterlyser sådana: om fyra år kan vi antingen ha en centrumbro eller förhoppningsvis vara närmare en ny E4-dragning, beroende på hur vi röstar.
I går presenterade allianspartierna sitt gemensamma valmanifest, där just bro- och vägfrågan tydliggjordes. Andra exempel på hjärtefrågor som lyste igenom var valfrihet och värdighetsgaranti i vården, bevarande av lokala skolor, och uttag för elbilar. Den mest radikala ambition man vågat fästa på pränt var att Skellefteå ska klättra från plats 184 till topp 20 bland landets 290 kommuner när det gäller företagsklimatet. Svårt att föreställa sig, men väl värt ett försök. Socialdemokraterna är tyvärr ointresserade av denna ranking.
En annan styrka allianspartierna har inför valet är att de står för ett nytt slags ledarskap. Deras uttalade plan är att dela upp olika politikområden sinsemellan: Folkpartiet får skolan, Kristdemokraterna vården, Centern landsbygden, Moderaterna företagsklimatet, och så vidare. Att de är fyra partier som lyssnar på varandra innebär att det blir mer naturligt att lyssna även på andra. Detta är förhoppningsvis något många skulle känna av på ett positivt sätt med ett alliansstyre i kommunen.
Att bryta toppstyret i Skellefteå är något många väljare borde kunna ställa sig bakom. Även invånare med socialdemokratiska värderingar känner sig i dag allt mindre bekväma med att deras parti haft makten ända sedan 1942.
