Du sköna nya värld

Nu gällde det att ligga i täten och att sikta högt, något som bland annat verkstadsföretaget Alimak i Skellefteå gjorde.

När Sveriges största bro, Högskustenbron, skulle byggas fick Alimak ett av de viktiga jobben.

Viktig motor

Alimak startades 1948 av Alvar Lindmark och blev med tiden ett av bygdens största företag, en viktig motor för industrin i bygden. 1992 arbetade 325 personer i Skellefteå.

Storsäljaren var kuggstångsdrivna hissar och arbetsplattformar, något som behövdes när många av den nya tidens stora byggen skulle förverkligas.

Som Högakustenbron.

Fjäder i hatten

I oktober 1994 kunde Norran berätta att Alimak skulle göra hissarna till bron, både de som behövdes för själva bygget och de som sedan behövdes för service av bron.

Det var ju också ett bygge som hette duga! Den nya bron skulle ersätta Sandöbron och bli en del av nya E4, en port till norra Sverige.

Den totala längden på bron skulle bli 1867 meter, bredden 17,8 meter och höjden hela 182 meter och hela bygget skulle stå klart i slutet av 1997.

Alimak hade tagit hem ordern i hård konkurrens. Några nya jobb skulle det inte ge i Skellefteå, men däremot en fjäder i hatten och tryggad sysselsättning.

Enmansjobb

Vid den här tiden skedde många och stora förändringar inom arbetslivet, inte minst jord- och skogsbruket. Hästen hade gjort sitt och förekom nu mest i nostalgiska sammanhang på bild i Norran.

Och där många karlar förut arbetat med såg och yxa, senare också motorsåg, behövdes nu bara en man som skötte allt.

En man och hans maskin.

Inga tjejer

Skogsbonden Åke Långström i Fällfors var en sådan och han hade lyckats så väl att han fått medalj av skogsvårdsstyrelsen.

Han hade investerat miljonbelopp i sitt skogsintresse, köpt skogsskiften och skogsmaskiner och arbetade långa dagar i skogen.

”Ingen dag är den andra lik!” sa han i oktober 1994 i en av de skogsbilagor som nu blev allt vanligare i Norran.

Ja, en ny skön värld var sannerligen här, inte minst på sågen i Kåge där man satsat stort på ny teknik. Nu satt Mattias Forsmark från Drängsmark och styrde hela processen från virkesintag till virkessortering via datorer och övervakningskameror.

Det gamla sättet att arbeta var ett minne blott, för nu hade tekniken tagit över på allvar. Att tekniken skulle få negativ inverkan, genom färre jobb och anställda, kanske inte alla tänkte på till en början.

Och nog verkade det nya mest vara något för män, kvinnor förekom inte i Norrans skogsbilaga.

Det beklagade Jan-Olov Flodin, platschef vid Kåge såg:

”Inte en enda tjej har sökt jobb hos oss. Det skulle vara roligt om också flickor blev intresserade av att arbeta i sågverk.”