Moderaterna har, liksom affärer som byter ägare, sedan några år tillbaka satt ”nya” framför namnet. De säger sig också vara det nya arbetarpartiet och att alla som har arbete är arbetare och att Moderaterna därför är ett arbetarparti.
Som om alla har lika villkor. Vårdbiträdet har inte samma villkor som hjärtkirurgen. Den som tvivlar kan jämföra lönebeskeden.
Men det är inte det viktigaste. Det finns dem inom LO-kollektivet som tjänar bra. Att vara arbetare handlar om utbildning, arbetsmiljö, medellivslängd, semestervanor, möjligheten att avancera på sitt jobb, språkresurser, självförtroende, att alls tala. Det handlar också om att få utvecklas i sitt arbete och som människa.
Ett parti som kallar sig arbetarparti måste kämpa för dessa grupper, förändra villkoren i grunden. De måste angripa systemet och förbättra förutsättningarna för dem med sämre villkor.
I årtionden har Socialdemokraterna arbetat med att förändra förutsättningarna. Det har ofta skett tillsammans med Vänsterpartiet, aldrig tillsammans med Moderaterna. De har, ofta tillsammans med övriga allianspartier, varit motståndare till förbättringar i tryggheten för löntagare, till ökat inflytande och en utjämning av maktförhållandena på arbetsplatserna. En uppräkning av allt nej-sägande skulle bli mycket tröttande.
Vad har Moderaterna gjort när de haft makten? Höjt avgiften till a-kassan – så att 100 000-tals hamnat utanför – samtidigt som man sänkt ersättningen. Det har lett till att LO-förbunden försvagats och förlorat många av sina medlemmar.
Politiken har inte drabbat dem som har arbete. Men den har drabbat arbetarklassen. Den har ändrat strukturer. Det är en klassisk klasspolitik som Alliansen fört, efter precis samma grunder som tidigare.
Men det är inte bara med ”stulna” ord som högeralliansen far fram. Inför valet 2006 lanserade man en ny term, utanförskap. Det är ett viktigt ord. Det handlar om människor som inte får plats i dagens samhälle. I dag talar moderaterna inte längre om utanförskap, därför att det inte minskat under de fyra gångna åren. Därför – största möjliga tystnad.
Det är fräckt av Moderaterna att försöka ”stjäla” Socialdemokraternas namn. Men det är lätt att klä av dem.
Tomas Marklund (S)
kandidat till kommunfullmäktige i Skellefteå
Katarina Köhler (S)
kandidat till riksdagen
