63 – Nya tekniska förändringar

Men den tekniska utvecklingen fortsatte. Nu började också nätverken inne i husen att vidgas. Annonsavdelningen och redaktionen kunde kommunicera med varandra i det egna nätverket och samtidigt öppnades också portarna ut mot den stora internetvärlden.

Det betydde att det blev lättare och gick allt snabbare att förmedla annonser inte bara mellan tidningarna utan även mellan annonsbyråer och tidningarna. Den allt snabbare hanteringen gjorde att NV kunde erbjuda kunderna ännu bättre service. Tidningsannonsens fördel är ju att produktionsstiden är relativt kort. Annonsörerna kan vara aktuella i sitt budskap genom att bestämma innehållet i sin annons kort tid före publiceringen. Det var viktigt i den allt tuffare konkurrensen med bland annat direktreklamen.

Bildarkiv

Även för bilden i tidningsproduktionen gick den tekniska utvecklingen snabbt framåt. När NV började bryta annonser och sidor på skärm åren 1992–1993 var ett problem att bilderna var så ”tunga”, dvs tog mycket utrymme på ett relativt begränsat hårddiskutrymme. Dyra hårddiskar fick hela tiden köpas till. Men situationen ändrades snabbt i och med att priserna på hårddiskarna sjönk.

Utvecklingen gick så snabbt att det ibland var svårt att hänga med. När bilderna inte längre fanns som papperskopior var man tvungen övergå till digitala bildarkiv. Från började handlade det mycket om att välja vilka bilder som fick arkiveras. Om alla bilder lades in i bildarkivet skulle det snabbt bli fullt.

Men när nya bildarkiv köptes i början av 2000-talet hade de problemen redan fallit bort. Det var bara att stoppa in alla bilder som hade tagits.

Det viktiga var i stället att arkivera på rätt sätt. Och med det menades att alla bilder måste kopplas ihop med speciella sökord – datum, ort, namn på personer på bilden osv – för att den som sedan sökte efter en speciell bild lätt skulle hitta igen den.

Telefoto

De allt öppnare nätverken gjorde också att bilderna kunde snabbt kunde skickas över stora avstånd. Framför allt öppnades helt nya möjligheter för till exempel en lokalredaktion som den i Arjeplog, 22 mil från tidningsredaktionen och tryckeriet i Skellefteå. Länge var det så att bilderna, eller rättare sagt en oframkallad fotorulle, skickades med post eller buss till Skellefteå. Och den rullen måste skickas tidigt på eftermiddagen för att hinna fram i tid. Med andra ord, bilder som togs efter lunch kunde inte komma med i nästa dags tidning.

Så småningom installerades telefoto i Arjeplog och det gjorde att det fanns möjlighet att skicka bilder på kvällen. Men det var en tidskrävande procedur. Bilden skulle framkallas och kopieras innan sändningen och kvaliteten blev inte alltid den bästa.

Med datorns hjälp tog det nu bara sekunder att skicka bilden till centralredaktionen i Skellefteå 22 mil därifrån. Ännu lättare blev det när e-posten slog igenom på allvar. Det innebar att NV kunde ha bilder till exempel från en olycka i Arvidsjaur eller Arjeplog redan i nästa dags tidning – även om olyckan hänt sent på kvällen.

Reprot försvinner

1999 hade den tekniska utvecklingen hunnit så långt att även bilderna fanns med i den digitala annonsproduktionen på annonsavdelningen och i den digitala sidproduktionen på redaktionen. Annonser och bilder kunde nu föras över från annonsavdelningens datasystem till redaktionens. Därmed var det klart för att ta ytterligare ett steg i den tekniska moderniseringen.

Ett steg som innebar att det som fanns kvar av gamla repro på bildavdelningen nu försvann. Reprots uppgift var ju bland annat att utifrån den färdiga tidningssidan göra en tryckplåt som kunde läggas in i tryckpressen. Men den mer manuella hanteringen vid framställningen av tryckplåtarna ersattes nu av en helautomatisk plåtframkallare och en process som gör att tidningssidorna går direkt från datorn på redaktionen till plåtframkallarens dator.

Plåtframkallarens dator håller sedan reda på vilka sidor som är klara och redan lämnats. Sidorna placeras i kö och får vänta tills datorn konstaterat att alla fyra sidor som ska ligga på samma plåt har kommit. Först då körs tryckplåten ut. För tryckarna återstår bara att lyfta ut plåten och placera den i tryckpressen.

17 miljoner

Beslut om den här investeringen togs redan våren 1999 men det dröjde nästan ett år innan ”direkt-till-plåt”-maskinen stod klar att tas i drift. Innan dess måste nämligen göras en utbyggnad av bottenvåningen i huset närmast Skeppargatan på 300 kvadratmeter. Reproavdelningen fanns nämligen på andra våningen och det mest rationella var att den nya utrustningen placerades intill tryckhallen på gatuplanet. Samtidigt behövdes också ny packsalsutrustning som krävde större lokaler.

Till packsalen där tidningarna sorteras och packas i buntar efter tryckningen köptes också en ny bilagemaskin som gav NV möjlighet att stoppa in egna bilagor eller externa bilagor och reklamblad i den ordinarie tidningen. Investeringen var ett led i kampen att möta konkurrensen från framför allt direktreklamen.

Sammanlagt blev det en investering på 17 milj kr. Tillbyggnaden och den nya utrustningen togs i bruk på våren 2000.

På reproavdelningen hade fem personer arbetat. Två av dem pensionerades och tidningen undvek fortfarande uppsägningar. De tre övriga skolades om och fick fortsätta på bildavdelningen, delvis som fotografer men också delvis för att sköta annan bildhantering. Bl a grafiken, dvs tecknade illustrationer med diagram och kartor, illustrationer som mer och mer började användas i modern journalistik.

Bengt Enqvist