Den svenska ekonomin har börjat ta fart, de goda tiderna tycks åter vara här, samtidigt som de goda tiderna är över.
Mycket som handlar om ekonomi handlar också om märkliga paradoxer. För samtidigt som både världsekonomin och den svenska ekonomin repat mod, efter vad som kallats för den värsta depressionen sedan 1930-talet, tycks de extremt goda tiderna för de svenska hushållen också vara över. Låga boräntor i kombination med skattesänkningar har inneburit en synnerligen god ekonomi för de flesta.
För några veckor sedan valde Riksbanken att höja sin viktigaste styrränta, reporäntan, med 0,25 procentenheter till 0,5 procent. Den första i raden av en lång serie räntehöjningar som kommer att bekymra många skuldtyngda fastighetsägare. För de extremt låga räntorna på bostadslån är snart ett minne blott. Och om de rödgröna vinner höstens val har de lovat omfattande skattehöjningar – och därmed mindre pengar i plånboken. Köpfesten riskerar helt enkelt att komma av sig. Den köpfest som inneburit att Sverige klarat sig förhållandevis helskinnat genom både lågkonjunktur och finanskris.
Spekulationerna om vilka som kommer att drabbas är redan igång. Det talas om löneökningar som äts upp av högre lånekostnader, om familjer som får allt svårare att klara av bolånen. Och de räntor hushållen får betala för sina lån fortsätter uppåt, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Den genomsnittliga räntan på nya låneavtal låg på 2,4 procent i juni jämfört med 2,2 procent i maj.
Men bakom debatten om vilka som kan komma att drabbas och hur stora räntehöjningar den svenska ekonomin klarar av ligger någonting helt annat: att många hushåll har alltför små marginaler och töjer väl mycket på gränsen för sin konsumtion och därmed riskerar att hamna i en skuldfälla. Med en upplåning på drygt 167 procent i förhållande till den disponibla inkomsten är det en oro som är befogad.
Ur den aspekten kan Riksbankens höjningar faktiskt vara av godo. Det kan få hushållen att tänka till en gång extra innan man byter upp sig med lånade pengar. Och om det redan i dag är svårt för många att spara ihop pengar till en rejäl och välbehövlig buffert, hur blir det då när räntan når mer normala nivåer igen? Men det är ett problem som Riksbanken varken kan eller ska lösa. Det är ett problem endast hushållen själva kan ta sig an. Att spara och slösa lagom är på sikt bäst för både Sverige och den egna hushållsekonomin.
