Det där med brott och straff är inte enkelt. Den juridiska tanken med att sona brottet med straffet kolliderar med en moralisk aspekt. Kan en våldtäkt sonas, ett mord eller dråp, ett liv som släcks i förtid av en rattfyllerist? Det finns inga givna svar.
I den ryske författaren Fjodor Dostojevskijs roman ”Brott och straff” (1866) brottas bokens huvudperson Rodion Romanovitj Raskolnikov (av ryskans raskol = schism eller delning) med ett moraliskt dilemma. Han mördar en hatad pantlånerska, befriar världen från en ”värdelös parasit”, löser samtidigt sina egna finansiella problem, och som extraordinär person känner han att det rättfärdigar mordet. Men efter brottet blir han sjuk, det mentala lidandet tar över, han anger sig själv och döms till ett långvarigt fängelsestraff i Sibirien. Hans brott blir så att säga dubbelt sonat tack vare dubbelt lidande.
Straffet som sonar brottet, men samtidigt inte rättfärdigar det, är förvisso en intressant filosofisk fundering.
En betydligt mer jordnära och handfast tanke är vad den fängelsedömda ska syssla med under tiden som brottet (i varje fall juridiskt) sonas. Arbetsmarknadsutbildning är en bra insats under tiden i anstalt, den uppskattas av de intagna som ser en möjlighet till förändring efter frigivning, anser Fredrik Marklund, utredare på Brå (Brottsförebyggande rådet) och författare till rapporten ”Effekter av arbetsmarknadsutbildning för intagna i fängelse”.
Slutsats: De som deltar i arbetsmarknadsutbildning får oftare arbete efter frigivning jämfört med en likartad grupp intagna – det gäller särskilt unga, lågutbildade och de som saknat arbete före fängelsestraffet.
Problemet är bara att trots förbättringen i arbetssituationen återfaller deltagarna i lika hög utsträckning i brott som kontrollgruppen.
Pengar i sjön?
Kanske är det inte riktigt så illa. Snarare handlar det om att en arbetsmarknadsutbildning förvisso är ett bra sätt att spendera tiden bak galler, men som blir än bättre om den kombineras med till exempel missbruksbehandling och utslussningsvård.
Mer och hårdare är inte hela lösningen på ett oerhört komplext problem.
