Är kriget mot talibanerna en charad? Nu visar läckta underrättelserapporter att en av USA:s viktigaste allierade i kampen mot terrorismen, Pakistan, i själva verket står bakom terroristerna.
Washington har under flera år vetat att den pakistanska underrättelsetjänsten ISI stödjer, och till och med organiserar, talibanernas verksamhet i Afghanistan. Det handlar om angrepp på utländska trupper och mord på afghanska tjänstemän. ISI ska också ha legat bakom en kampanj av självmordsbombningar som inleddes 2006.
Samtidigt har USA finansierat ISI, och Pakistans påstådda kamp mot talibaner, med en miljard dollar om året. I förra veckan besökte utrikesminister Hillary Clinton landet, utlovade mer ekonomiskt bistånd, och sade högstämt att man var "partners förenade för en gemensam sak".
Hyckleriet är helt enkelt häpnadsväckande.
En lätt besvärad Carl Bildt tonade i går ned betydelsen av den läckta informationen. I stället borde han nu avkräva Washington svar på frågan: hur har man egentligen tänkt? Genom att finansiera ISI lägger ju USA krokben för våra gemensamma insatser i Afghanistan.
Många ser kriget som förlorat. Om ett år tänker USA börja dra sig ur det. I det perspektivet kan det framstå som rationellt att låta intrigerandet passera. Man vill förstås vara på god fot med Pakistan, som har kärnvapen.
Men då framstår hela den pågående insatsen som ett spel för gallerierna. Likaså den tillfälliga truppförstärkning som USA planerar innan urdragningen ska påbörjas. Detta är ett svek även mot våra svenska soldater och biståndsorganisationer. För deras skulle borde Carl Bildt nu våga göra sig litet obekväm.
Vilket utrymme som finns att sätta press på Pakistan må vara osagt. Landets uppenbara syfte är att tillskansa sig eget inflytande i Afghanistan genom talibanska ombud. Tydligen har de räknat med att kunna göra detta ostraffat.
Afghanistan är komplicerat. Under 1800-talet gick den brittiska kolonialmakten vilse i ett getingbo av skiftande allianser och svek. På 1980-talet var det Sovjetunionens tur att gå på pumpen. Motståndarna rustades av USA i allians med Pakistan och andra muslimska länder. Senare muterade samma krafter till talibanerna och al-Qaida.
Nu är det USA som tappat fotfästet, och vi andra dras med i fallet. Pengar och liv offras för att upprätthålla skenet av en meningsfull insats. Alternativen är två: antingen avslutar man den, eller så gör man den meningsfull.
