Den förnyelse i både skolan och samhället som vi sett under 2000-talet kräver att skolans ledarskap moderniseras. Det gäller förändringar som det ökade lokala inflytandet över skolans styrning liksom behovet av ökad kunskapskontroll och tidigare betyg i syfte att synliggöra elever, deras svårigheter och möjligheter.
I samhället skapas nya familjebildningar, livsstilar och normer. Miljömedvetenheten ökar och samhället präglas av en snabb teknikförnyelse. Informationsteknikens utveckling skapar nya och revolutionerande sociala medier, arenor och kontaktfora. Rörligheten över våra gränser har ökat. Till detta ska läggas upprepade finanskriser och en lågkonjunktur av sällan skådat slag.
Dessa djupa globala förändringar erbjuder samtidigt tillfällen till framtida tillväxt med skolan i en ledande roll. Sveriges och Europas tillväxt måste ske med hjälp av utbildning, fortbildning, kunskapsförnyelse, forskning och innovation.
Skolledarskapet är och mångfacetterat och innehåller krävande uppgifter – från ekonomiskt och mänskligt ledarskap till övergripande ledning av det pedagogiska utvecklingsarbetet. Men Sverige och EU har kraftig slagsida – skolledarskapet har blivit en funktion för i första hand administration och sociala insatser utan att skolledaren primärt är utbildad eller förberedd för något av detta.
Sverige och EU måste välja väg: Fortsatt urholkning eller en rejäl satsning för att modernisera skolledarskapet. Det handlar konkret om att förse våra skolor med moderna ledningsorganisationer och fler ledare. Det krävs även professionell rekrytering till skolledaruppdragen, attraktiva löner, möjlighet till karriärutveckling och fortlöpande tillgång till nationell och internationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
Särskilt angeläget är att ge skolledaren mer tid att leda skolans pedagogiska utveckling.
Sveriges ställning som kunskapsnation ger oss möjlighet att förnya skolledaruppdraget och ta täten inom EU. Ta den chansen.
Lars Flodin
ordförande Sveriges Skolledarförbund.
