Arbetsgivare och tjänstemän inom industrin har sagt ja till medlarnas bud i det första avtalet i årets stora avtalsrörelse.
Därmed visar fackföreningsrörelsen en splittring som inte setts på länge.
Avtalet berör 90 000 tjänstemän inom Unionen och 40 000 ingenjörer inom Sveriges Ingenjörer.
– Vi är nöjda och glada och stolta över vårt avtal, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg till TT.
Också Anders Narvinge, vd i arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, anser att det är bra att avtalet är i hamn.
Han ser nivåerna på löneökningarna som rimliga för svensk industris konkurrenskraft gentemot utlandet.
– Vi ville ligga ungefär i nivå med övriga Europa, säger han.
Avtalet ger 2,6 procent under avtalsperiodens 18 månader, den 1 april till och med den 30 september 2011.
Den första juni 2010 avsätts 0,7 procent i lokala lönepotter och den 1 juni 2011 avsätts 1,4 procent. Dessutom ska individuella löneöversyner ge minst 0,5 procent under avtalsperioden. 0,2 procent av lönesumman avsätts till individuella kompetenskonton.
Parterna ska lokalt kunna träffa alternativa löneavtal.
En punkt som facket ser som viktig är att rätten till föräldralön från arbetsgivaren förlängs från en till två månader efter ett års sammanhängande anställning och från fyra till fem månader efter två sammanhängande år.
Magnus Ling, vd i arbetsgivarorganisationen Industri- och Kemigruppen, anser att en av de stora vinsterna med avtalet, utöver de rimliga lönenivåerna, är att de högre löneökningarna ligger sent i avtalsperioden
I och med avtalet har en tradition brutits på svensk arbetsmarknad.
Det är första gången sedan industriavtalet kom till 1997 som tjänstemännen och LO-förbunden inte samordnar sina avtal med arbetsgivarna inom det gemensamma området.
– Det är mycket som har varit väldigt, väldigt svårt i årets avtalsförhandlingar och som fortfarande är svårt. Men vi har kommit fram till att det här är ett bra avtal för våra medlemmar, säger Cecilia Fahlberg.
Hon betonar att det finns en obalans mellan olika industrisektorer eftersom de går olika bra, vilket också skapat större skillnader än vanligt mellan de olika fackförbundens prioriteringar.
Fahlberg understryker dock att Unionen är intresserad av fortsatt samarbete och samverkan med LO-förbunden.
IF Metall har ännu inte tecknat något avtal med arbetsgivaren. Enligt uppgift ska detta i huvudsak bero på att Metall inte vill ha 18 månaders avtalstid.
– För oss var innehållet i avtalet viktigare än längden, säger Ulf Bengtsson, förbundsordförande i Sveriges Ingenjörer.
– Det är en kraftfull förstärkning vad gäller kompetensutveckling och vad gäller att utbildning är viktig och att den värderas, säger Bengtsson till TT.
Men den viktigaste frågan för hans förbund är de alternativa löneavtalen.
Vad gäller löneökningar innehåller avtalet 2,6 procent under avtalsperiodens 18 månader.
Avtalet gäller från den 1 april till och med den 30 september 2011. Den första juni 2010 avsätts 0,7 procent i lokala lönepotter och den 1 juni 2011 avsätts 1,4 procent. Dessutom ska individuella löneöversyner ge minst 0,5 procent under avtalsperioden.
Vidare avsätts 0,2 procent av lönesumman till individuella kompetenskonton.
En annan del i avtalet är att parterna lokalt ska kunna träffa alternativa löneavtal.
Ytterligare en punkt är att rätten till föräldralön från arbetsgivaren förlängs från en till två månader om arbetstagaren har varit anställd i ett år i följd vid ledighetens början och från fyra till fem månader om arbetstagaren varit anställd två år i följd vid ledighetens början.
I avtalet är begränsningen på restidsersättning borttagen. Nu ska arbetstagaren få ersättning för hela den faktiska restiden, inte för maximalt sex timmar.
De löneprinciper som ska vara vägledande i avtalet har också fått en tydligare skrivning om att utbildning ska var ett kriterium vid lönesättning.
Parterna är överens om att ersättning vid utlandstjänstgöring bör avtalas före tjänsteresans början.
De ska också i gemensamma centrala arbetsgrupper diskutera frågan om missbruk av lagen om anställningsskydd vid inhyrning av personal, utreda möjligheter för kompetensutveckling, undersöka möjligheter till utbildning ställer för uppsägning, se över riktlinjerna för ersättning för beredskapstjänst, och även utbildning för att öka kunskap om rehabiliteringsprocesser.
Avtalet berör för Unionens del 90 000 tjänstemän och för Sveriges ingenjörer ingenjörer 40 000 tjänstemän.
