I september 2005 publicerade den danska morgontidningen Jyllands-Posten tolv teckningar föreställande profeten Muhammed. Den mest kontroversiella ritades av Kurt Westergaard och föreställer Muhammed med en bomb i sin turban. Sedan dess har han levt under dödshot. I början av året tog sig en yxbeväpnad man in i Westergaards hem. Polisen sköt angriparen i armen och benet.
I september 2007 publicerade flera svenska tidningar konstnären Lars Vilks teckning av Muhammed som rondellhund. Sedan dess har han levt under dödshot. I tisdags tog historien en obehaglig vändning när dels irländsk polis grep sju personer misstänkta för att ha planerat att mörda Vilks och dels en amerikansk kvinna åtalades i USA, misstänkt för att ha planerat terrordåd, bland annat i Europa. Ett mål ska ha varit att döda Vilks.
Uppgifterna är knapphändiga. Men det råder ingen som helst tvekan om att hotbilden är konkret.
En dansk konstnär mordhotas och utsätts för mordförsök. Hans enda ”brott” var att han gjorde sitt jobb som karikatyrtecknare, han blickade ut över världen och reflekterade över vad han såg.
En svensk konstnär mordhotas och några år senare avslöjas vad som tros vara en mordkomplott mot honom. Hans enda ”brott” var att han gjorde sitt jobb som konstnär, blickade ut över världen och reflekterade över vad han såg.
Inget åtal, ingen rättegång, ingen möjlighet att försvara sig. Abu Omar al-Baghdadi, den förmodade ledaren för terrornätverket al-Qaida i Irak, tog i stället saken i egna händer när han utfäste en belöning på upp till 150 000 dollar till den som dödar Vilks. Det är så diktaturer och repressivt förtryck fungerar, vare sig det handlar om en statsbildning eller ett lösare sammansatt terrornätverk.
Två enskilda polisiära ärenden, eller någonting annat, betydligt allvarligare. Både och, men främst det sistnämnda. De hot som riktats mot Westergaard, Vilks, och andra personer med kopplingar till teckningarna av profeten Muhammed, är oacceptabla angrepp på yttrandefriheten – en av våra mest grundläggande demokratiska rättigheter.
Vilks måste få det skydd han behöver.
Demokratins värderingar måste försvaras, vare sig hotet kommer från religiös eller politisk fanatism, fraktioner som driver sin sak utan hänsyn till rationella argument. I George Orwells roman ”1984” beskrivs diktaturen som ”En fot som trampar på ett ansikte. I evighet”. Låt inte den foten fortsätta trampa. För i sin förlängning handlar det om ett faktiskt hot mot alla svenskar och de mest grundläggande demokratiska värderingarna. Terror och förtryck får aldrig segra.
