En ny syn på jobben

Skattereduktionen för hushållsnära tjänster (rut-avdraget) har skapat hetsig debatt trots att det än så länge är en marginell verksamhet. Det handlar inte om särskilt stora kostnader utan mera om vad avdraget symboliserar.

I Sverige har jobb länge varit något man har på en stor arbetsplats där chefen är lika mycket en funktion som en människa. Rut-avdraget bygger på att man arbetar åt andra människor, i deras hem. Det är begripligt att det känns både lockande för vissa och skrämmande för andra, men framförallt ovant.

I snart 40 år har Sverige haft höga skattekilar på arbete. De har inneburit att kostnaden för att anställa någon är mycket högre än vad den anställda får ut efter skatt. Den som vill bli anställd måste då vara mer produktiv, eller acceptera en lägre lön, för att vara lönsam att anställa trots skatterna.

Sverige klarade sig länge bra genom att kombinera hög arbetsproduktivitet och höga löner. Tanken var att de företag som inte klarade av att betala höga löner skulle slås ut, och att arbetskraften i stället skulle få jobb i de mer effektiva företagen.

När utländska företag med framgång började konkurrera med svensk tillverkningsindustri, samtidigt som skatterna höjds kraftigt på 1970-talet, blev det svårare att slussa de arbetslösa vidare till nya jobb. Staten valde då att subventionera svenska problemföretag samtidigt som arbetslösheten hanterades av välfärdsstatens stödsystem. Strategin var ohållbar i längden, och konsekvenserna ser vi än i dag.

1970 fick ungefär 10 procent av de vuxna svenskarna sin försörjning från något av välfärdsstatens trygghetssystem. Samma siffra i dag är runt 20 procent. Med en annan politik kunde många i stället ha fått jobb i en växande tjänstesektor. Men det skulle ha inneburit en annan arbetsmarknad med ökad lönespridning.

Är vinsterna i form av högre sysselsättning och nya vägar in på arbetsmarknaden tillräckliga för att uppväga ökad lönespridning och förändrade arbetsvillkor? Jag lutar åt att så är fallet, men det är i grunden en ren värderingsfråga. I bästa fall har debatten om rut-avdraget startat en diskussion som är både ekonomiskt relevant och ideologiskt laddad. Det händer verkligen inte varje dag. Förutsättningen är dock att både politiker och journalister undviker att fastna i siffror och detaljer. Det händer däremot alldeles för ofta.

Andreas Bergh

doktor i nationalekonomi, forskare vid Ratio och Lunds universitet