Om kvinnorna finge bestämma vinner de rödgröna valet, om männen blir det de borgerliga. Det visar en färsk opinionsundersökning som presenterades i samband med Moderaternas valupptakt. Så nu ska det gamla ”nya arbetarpartiet” bli det nya kvinnopartiet. Med hjälp av skattesänkningar för dem som tjänar minst, vilket ofta är kvinnor, och satsningar på att bekämpa brottsligheten i allmänhet och den brottslighet som främst drabbar kvinnor i synnerhet. Frågor som brukar engagera kvinnliga väljare. Men med vilken trovärdighet Moderaterna kan lansera sig som det nya kvinnopartiet återstår att se.
Bruttolöner har aldrig ställt mjölk på köksbordet, konstaterade statsminister Fredrik Reinfeldt i samband med ett moderat framtidsseminarium. Inför de uppemot 800 valarbetarna i helgen fyllde han i: ”Moderaterna har inte varit tillräckligt bra på att beskriva Sverige och våra utmaningar på ett sätt som tillräckligt många kvinnor känner igen sig i.” Det är ungefär samma retorik som Reinfeldt använde sig av för fyra år sedan. Då vände han sig till Sveriges arbetare, nu vänder han sig till Sveriges kvinnor. Locktoner som många föll för då. Sverige fick en ny regering.
Bevisligen har Fredrik Reinfeldt tagit åt sig av kritiken att ”manspartiet” Moderaterna inte tagit debatten om kvinnors livsbetingelser på allvar. Sverige dras fortfarande med jämställdhetsproblem. Ur den aspekten är omsvängningen välkommen. Men frågan är om Reinfeldt & Co lyckas attrahera de kvinnliga väljarna i samma utsträckning som när han vände sig till de vanliga löntagarna för fyra år sedan. Själv har han uppenbarligen insett att det blir svårt att bli återvald utan att ha båda könens röster bakom sig, och anser sig föranledd att agera, om inte utifrån ideologisk övertygelse så i varje fall utifrån ett valtaktiskt övervägande. Just nu leder de rödgröna bland kvinnorna med 52,0–43,8 procent och de borgerliga partierna med 47,7–45,2 bland männen.
Varför det ser ut så kan man fundera kring. Förmodligen är det så enkelt att alliansregeringen inte skött de viktiga jämställdhetsfrågorna tillräckligt bra, inte varit tydliga i sina visioner. Det misstaget kan Moderaterna knappast rätta till på de månader som är kvar till valet. Partiet kommer att få svårt att vinna kvinnornas tilltro i den utsträckning som behövs för att alliansen ska bli återvald. I kampen om de kvinnliga väljarna lär hoppet i stället få stå till att nyvalda EU-ministern Birgitta Ohlsson (FP) ska agera draglok. En frispråkig idealist och feminist av hennes kaliber kan bli guld värd i striden om Rosenbad.
