Replik på Andreas Berghs (fil dr i nationalekonomi, Lunds universitet och Ratio) krönika "Fairtrade inte alltid rättvist", publicerad i Norran och på norran.se måndagen 23 november 2009.I dagsläget gör försäljningen internationellt av Rättvisemärkt och Fairtrade-certifierade varor en verklig skillnad för drygt fem miljoner människor i världens utvecklingsländer.
Den rapport från SLU och Lunds universitet som Andreas Bergh hänvisar till är en intressant injektion i debatten om hur vi tillsammans kan minska fattigdomen i världen.Rapporten visar på den faktiska skillnad som Rättvisemärkt gör för de certifierade odlarna. Rapportförfattaren menar att det finns positiva effekter. Men dessa positiva effekter avvisas med ekonomiska teorier som utgår från en perfekt marknad där utbud och efterfrågan samspelar, och alla aktörer kan konkurrera på lika villkor.Samtidigt utelämnas handelshinder som omställningskostnader och marknadsstrukturer, sådant som skapar få möjligheter för ekonomiskt och socialt marginaliserade odlare att påverka sin situation.
De odlare och producentorganisationer som har certifierat sig enligt internationella Fairtrade-kriterier vittnar ofta om att de fått en ökad försäljning på en större marknad och på bättre ekonomiska villkor. Dessa pengar kan de sedan använda till att öka kvaliteten och diversifiera sin produktion.Samtidigt ställer certifieringen krav på andra förändringar såsom organisationsrätt för anställda, demokratiutveckling och motverkande av barnarbete och diskriminering.
Kriterierna och certifieringen bidrar ofta till den storskalighet som Andreas Bergh efterlyser. Ett sådant exempel är kaffeorganisationen Sidama Union i Etiopien, där 90 000 odlare gått samman för att bli en starkare kraft i den internationella handeln och uppnå stordriftsfördelar.
Att välja Rättvisemärkt som konsument är ett av flera sätt att bidra till utveckling, att genom dagliga köpval förbättra arbets- och levnadsvillkoren för dem som producerar våra varor.
Helena Markstedt
generalsekreterare Rättvisemärkt
