Tonfisk fångad utanför Maldiverna hamnar inom loppet av några timmar i en lagerbyggnad i Northamptonshire. Där ligger lagret för att så många engelsmän som möjligt på så kort tid som möjligt ska kunna handla exotisk färsk fisk.
I ett av tio reportage följer vardagsfilosofen Alain de Botton tonfisk från hav till middagsbord.
Vi får möta rader av människor med vitt skilda yrken, som bidrar till att denna process flyter häpnadsväckande smidigt. I ett annat reportage besöker de Botton ett företag som tillverkar kex, huvudkontoret i England och fabriken i Belgien. I ett annat besöker han ett av världens största revisionsföretag.
Sammantaget bildar de tio reportagen, och många fotografier, en essäistisk berättelse om arbete. Det finns goda skäl att fördjupa sig i ämnet. Vi arbetar stora delar av våra liv. Vår identitet är tätt knuten till våra arbeten. Vi arbetar inte alltid bara för att förtjäna vårt uppehälle, men för att förverkliga oss själva. Vad är det som gör arbete så lustfyllt? Varför är det ibland så mördande tråkigt?
De Botton använder samma koncept som i tidigare böcker, utgår ifrån vardagen och broderar ut med filosofiska reflektioner och referenser till historia, kulturhistoria och olika teorier. Det är ett vinnande koncept, men periodvis går berättandet på tomgång. Ibland är de Botton oerhört kokett, skriver som om huvudsyftet vore att överbevisa läsaren om att han är lärd och spirituell.
Att de Botton inte är fullt så djup som han utger sig för att vara kan man ha överseende med. Han skriver oväntat underhållande om lagerbyggnader, logistik, fraktfartyg, bokföring, marknadsföring och tillverkning av chokladkex. Han får verkligen läsaren att skärpa blicken, se oväntade sammanhang och dröja vid och fascineras av det skenbart triviala, men det är något märkligt med skildringen av människorna.
De Botton ges generöst tillträde till folks arbetsplatser. Några personer besöker han i hemmet, men det är som om han inte förmår samtala med dem. Tonen är kyligt observerande, lätt överlägsen och inte sällan direkt nedlåtande. Han har själv ärvt en enorm förmögenhet och har inte en aning om hur det är att slita för brödfödan.
Ola Wihlke
