Kommunaliseringen av skolan slog fel och bidrog till att svenska elever presterar sämre i skolan, är budskapet i en rapport från Skolverket.
Och fack och politiker är eniga: Staten ska ta ett fastare tag om skolan.
I början av 90-talet låg svenska grundskoleelevers prestationer på internationell toppnivå. Sedan dess har resultaten sjunkit. Dessutom har skillnaden mellan olika skolor och olika elevgrupper ökat.
Skolverket har nu samlat forskningsresultat om den svenska grundskolan för att förklara nedgången. En delförklaring lyder: Den pedagogiska trend som innebär att eleverna i mycket högre grad arbetar självständigt hämmar många – särskilt de som inte kan få hjälp hemma. Skolverkets generaldirektör Per Thullberg säger att han blivit ”helt förskräckt” när han varit ute i skolor och sett hur elever suttit för sig själva timme efter timme.
– Lärarna måste styra och hjälpa eleverna på traven. De måste tillbaka till sin undervisande roll, säger han.
Men förklaringarna finns inte bara på klassrumsnivå. Stora skolpolitiska beslut på 90-talet bidrog också till sämre resultat.
– Forskarna menar att kommunaliseringen och den ökade valfriheten haft menliga resultat på elevernas kunskapsutveckling. Det är alldeles klart, säger Per Thullberg.
När eleverna kunde välja bland allt fler fristående skolor, eller söka till en mer attraktiv kommunal skola, ökade också segregeringen. Barn med likartad bakgrund går på samma skola, vilket kan gynna de duktiga men knappast de svagare. Segregeringen märks också på skolnivå. Att sära på grupper och placera de mindre duktiga för sig har blivit allt vanligare – men har ingen gynnsam effekt på de barnen, enligt rapporten.
Och när kommunerna tog över ansvaret för skolan var tanken att de var bäst på att fördela resurserna mellan olika skolor. Men inte ens i de mest segregerade kommunerna får alltid skolor med tuffare förutsättningar extra medel.
Skolverkets rapport kan alltså läsas som ett underkännande av 90-talets politik. Lärarfacken säger ungefär ”detta har vi pekat på länge” och kräver ökad statlig styrning av skolan, både den kommunala och den fristående. 20 år efter reformerna säger ingen politiker emot, tvärtom.
– Det går inte att återförstatliga skolan – det skulle förlama skolan i tio år – men jag tror på mycket tydligare regler för vad som gälla och en tydligare skolinspektion, säger socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Marie Granlund.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) pekar på en rad beslut redan tagits som innebär ökat statligt inflytande över skolan.
– Jag skulle gärna gå längre och förstatliga skolan, men det finns det inte stöd för i riksdagen. Jag hymlar inte heller om att utvecklingen på friskolesidan har fördelar, men också problem. Därför måste vi beakta en ökad kvalitetsuppföljning och att man följer upp alla elever i alla skolor, säger Jan Björklund.
