Klimat mot natur. Vindkraft och bioenergi mot biologisk mångfald. Den globala satsningen på förnybar energi skapar nu svåra söndringar inom miljörörelsen.
Stockholm (TT)
Forna vänner, som arbetat tillsammans för miljön i decennier, har plötsligt ställts mot varandra i en konflikt som kanske kommer att bli allt mer märkbar de kommande åren.
Såväl vindkraften som bioenergin har lyfts fram av miljöorganisationer världen över som bra alternativ till de fossila bränslena och som effektiva verktyg för att minska utsläppen av växthusgaser.
Men samtidigt har det blivit tydligt att båda alternativen kan medföra svåra skador på värdefull natur. Vindkraften kan bli en dödsfälla för fåglar och fladdermöss. Bioenergin kan medföra skövling av ursprungliga miljöer.
Så har redan skett i många länder, och många inom den gren av miljörörelsen som har skyddet av faunan och floran överst på agendan är märkbart upprörda. De ställs nu mot den gren där klimatet står i fokus.
Vill man förenkla det hela skulle man kunna säga att naturvännerna hamnat på kollisionskurs med klimatvännerna.
Bioenergin har potential att bli den överlägset största konfliktkällan, framför allt om odlingarna av etanolgrödor som sockerrör och majs resulterar i skövling av regnskogar och savanner. Men vindkraften har också fått känslorna i gungning.
– Det finns en stor skepsis mot vindkraften bland ornitologerna. Många är väldigt frustrerade. Plötsligt kan man exploatera natur hur som helst, bara för att vindkraften är politiskt korrekt, säger Anders Wirdheim vid Sveriges Ornitologiska förening (SOF).
Tydligast är konflikten i USA. Där planeras enorma vindkraftsparker i känsliga naturmiljöer, bland annat i öknarna och halvöknarna i sydvästra delen av landet.
Några organisationer, som Wildlands Conservancy, har öppet tagit strid mot planerna. Sierra Club, den största nationella miljöorganisationen är splittrad i frågan. Vad som irriterar vissa naturvänner är att kraftbolagen fått hjälp av personer från miljörörelsen i projekteringen.
Att vindkraft kan vara destruktiv visas av undersökningar som gjorts vid den stora vindkraftparken i Altamont-passet i Kalifornien. Där dödas årligen cirka 100 kungsörnar, 380 ugglor, 300 vråkar och drygt 300 falkar av snurrorna.
Även i Spanien är motståndet mot vindkraften stort, kanske beroende på att näringen i många fall placerat sina turbiner på ställen där de åstadkommer som mest skada, vid blåsiga bergsbranter och på platser med stora fågelsträck. Försiktiga beräkningar antyder att antalet fåglar som dödas globalt av vindkraften kan räknas i miljoner.
I Tyskland och Danmark står de flesta snurror längs kusterna. Vid den tyska kusten är vindparkerna nu så många att naturvårdare betraktar vindkraften som det lokalt största miljöproblemet.
– Det kommer att bli öppen strid i Sverige också, om man börjar bygga vindkraft på fel ställen. Varje vecka får jag mejl från oroade människor runt om i landet. Det handlar inte bara om snurrorna i sig, utan också all vägdragning och annan exploatering som följer med på köpet, säger Anders Wirdheim.
I dagsläget har Sverige cirka 800 vindkraftverk, men för att nå klimatmålen behövs ungefär fem gånger så många. Naturskyddsföreningen (SNF), som är positiv till vindkraft, anser att utbyggnaden går att genomföra utan skador på naturen.
– Det finns gott om plats. Parkerna kan läggas i industriområden och produktionsskogar, säger SNF:s generalsekreterare Svante Axelsson.
Han håller dock med om att näringen ofta projekterar i områden som lämpar sig dåligt för vindkraft.
– Tyvärr finns det ganska många dåliga exploatörer och det finns exempel på många övertramp. Jag tror att vindkraftsnäringen måste tänka till om den inte ska förstöra för sin egen sak.
