Nyligen uppmärksammade en svensk-indisk forskargrupp, med professor Örjan Gustafsson vid Stockholms universitet, ett brunt sotmoln som sträcker sig över hundratals mil i Indien och Kina på vintrarna.
Det mesta av sotet i det så kallade ABC-molnet, ”Atmospheric Brown Cloud”, verkar komma från att människor i södra Asien eldar med ved och kodynga för att värma sig, eller driver svedjejordbruk för att odla mat. Omkring 340 000 människor dör årligen av att andas in partiklarna från förbränningen.
Det intressanta med forskningen är att det verkar som om småskalig eldning leder till ett moln som är kraftigt uppvärmande och inte har med koldioxid att göra. Tidigare trodde man att det inte fanns någon sådan effekt.
Kanske en fjärdedel av den globala uppvärmning som uppmätts under 1900-talet kan bero på dessa bruna moln, eller lika mycket som hälften av det koldioxidutsläppen orsakat. Växthusgasernas genomslag på temperaturökningen i klimatmodellerna skulle behöva revideras ner.
EU-kommissionen beräknade i en nyligen utkommen rapport, att ett nytt globalt klimatavtal kräver satsningar om 175 miljarder euro årligen. Då skulle utsläppen minska med 30 procent. En stor del av dessa pengar måste riktas mot u-länderna.
Vid toppmötet i Köpenhamn i december är det meningen att man ska nå ett globalt klimatavtal, som ersätter det nuvarande Kyotoprotokollet 2012. Varifrån finansieringen till dessa enorma investeringar ska komma är inte löst ännu.
Det understryker vikten av att prioritera rätt, även i Sverige. Särskilt nu när kommunerna ska lämna in sina årsredovisningar för energieffektiviseringar till Energimyndigheten i programmet ”uthållig kommun”.
René Dubos, en av miljörörelsens grundare, myntade devisen ”tänk globalt, agera lokalt”. Det var ett klokt budskap, men det lokala beslutsfattandet försvann till förmån för globala beslutsprocesser. Dessa är ofta långsamma, dyra och öppna för konflikter mellan särintressen. Det tvingar också fram att en lösning ska gälla alla, oavsett hur det ser ut på platsen. Är det här i energieffektiva Sverige som de resurserna används bäst?
Det bruna molnet understryker behovet av att fattiga länder får fortsätta att utvecklas, och att det utvecklingsarbetet är mest effektivt lokalt. Om teorin stämmer kan en satsning på utbyggnad av vattenkraft, solkraft, biogas, etanolkök, filter i dieselbilar och kolkraftverk i Indien och Kina sätta stopp för en stor del av partikelutsläppen. Därför är det problematiskt att krav har riktats mot att även Indien och Kina måste anta bindande begränsningar.
Det ställer frågan om vad vi menar med hållbar utveckling. Ofta verkar det handla om att det är ett visst ekologiskt, socialt och ekonomiskt tillstånd som samhället kan uppnå och sedan stanna kvar i framöver. Tillväxt, utveckling och miljöförbättringar går oftast hand i hand.
Waldemar Ingdahl
VD för tankesmedjan Eudoxa
