54 minuters spel. Ett mål, men också två korsbandskador. 2009 har inte varit ett lyckat år för Petter Andersson.
Petter Andersson är hemma i byn och samlar kraft inför en ny korbandsoperation. Men han ligger inte på latsidan. Han rehabtränar för fullt och har dessutom hunnit med att vara ute i skogen och jaga.
– Det sjuka är att jag inte känner av skadan. Det är jäkligt skönt, men samtidigt frustrerande. Man känner inte att man är skadad, men vet ändå om att så är fallet, säger han lite irriterat.
Operationen kommer precis som i våras att utföras av Anders Valentin på Sofiahemmet i Stockholm.
– Men det kommer att vara med ytterligare en läkare. De funderar på att operera ledbandet också, och då blir det en större operation. Men att de är två är positivt. De kan snacka ihop sig och allt känns professionellt.
Det var långt ifrån säkert att Petter skulle operera sig hos Valentin igen.
– Groningen ville att jag skulle operera mig i Holland så att de kunde ha bättre kontakt med läkaren. Sedan dök det upp en möjlighet i USA. Det finns en läkare som heter Steadman i Colorado. Där brukar alla storstjärnor operera sig. Ronaldo var där, Van Nistelrooy också och Henrik Larsson. Jag ringde faktiskt Henke och kollade upp lite info. Men i slutändan så skulle min försäkring bara täcka en sjättedel av kostnaden. Dessutom så var det resan och det rekommenderades inte på grund av min historia med blodproppen. Jag träffade sedan Valentin i Stockholm och då kändes det som det bästa alternativet i alla fall.
Allt har gått fel för Petter i år och det har fått honom att fundera.
– Har man gjort något dumt någon gång och så blir man straffad för det nu? 2009 är och förblir mitt sämsta år. Det har inte varit många ljuspunkter. I januari var jag skadad och sjuk. När jag gjorde comeback så blev jag korsbandskadad efter tio minuter. När jag sedan kom tillbaka spelade jag 20 minuter med reservlaget en match och fjorton minuter in i den andra matchen så gick korsbandet av igen.
Han ger också otur till andra lag.
– De lag som jag har samhörighet går det åt skogen för. Skellefteå FF åkte ur, Hammarby åkte ur, Djurgården, där jag känner Petter Gustafsson, Danne Burlin och Mikael Dahlberg kan också åka ur och Groningen har startat ligan riktigt dåligt och ligger i botten. Det är inte konstig om man undrar vad det är som händer. Tyvärr har man för mycket tid och sitter och grubblar på allt nu.
2010 kan alltså bara bli bättre.
– Man har väl blivit bortglömd när man kommer tillbaka. Men då jäklar ska alla få se, säger han och flinar.
