I direktivet klargörs förutsättningarna för vad utredningen ska utreda och komma fram till. Mest av allt handlar direktiven om historia, juridiska förutsättningar och urminnes hävd. Men Svenska Jägareförbundet tror inte att framtidens lösning på problemen i fjällvärlden går att hitta i gamla lagtexter.
Renmarkskommitténs delbetänkande handlar egentligen om upplåtelse av jakt och fiske, vilket har bidragit till långt ifrån alla som berörs har satt sig in i frågan. Men frågan är större än jakten och fisket. Därför håller allt fler intressen på att upptäcka vilka enorma konsekvenser utredningens förslag kommer att få.
Svenska Jägareförbundet ser det som självklart att regeringen ska arbeta för en modern lagstiftning som bygger på samexistens och samarbete mellan de olika intressena. Med andra ord vill förbundet att målsättningen ska vara att skapa förutsättningar för alla – inte bara ett intresse.
Delbetänkandet vill ge renskötseln (som utgör 10–20 procent av den samiska befolkningen) mer rättigheter än vad man har idag, på bekostnad av alla andra intressens tillgång till fjällen. Renskötseln får större möjligheter, medan andra samer, andra minoriteter och alla andra får mindre. Detta förslag skulle inte de lösa de konflikter och motsättningar som finns idag utan öka dem.
Inget intresse – renskötsel, turism, jakt, skogsbruk och fiske – ska få möjligheten att stänga ute andra intressen. Detta borde vara en grundförutsättning i en statlig utredning. Men direktivet utgår från motsatsen.
För att få en lösning att fungera måste det finnas någon som på ett objektivt sätt kan hantera avvägningar, upplåtelser och tillgänglighet på ett rättssäkert sätt. Svenska Jägareförbundet ser bara en part som kan klara av uppgiften. Därför måste staten fortsätta att sköta denna uppgift.
Regeringen och riksdag behöver stanna upp och fundera på om vi ska ha ett system som bygger på allas lika värde. Då måste olika intressen kunna samexistera, vilket kräver lagar och regler som faktiskt ger förutsättningar och möjligheter för detta.
Just därför är det viktigt att så många människor, organisationer, kommuner och företag som möjligt svarar på regeringens remiss. Fram till den 10 juni kan man lämna in sina synpunkter.